Dagvattenkvalitet, föroreningskällor och spridningsvägar
Inom detta fokusområde studeras källor till dagvattenföroreningar (t.ex. byggmaterial) i mer detalj, vilket kan kopplas till uppströmsarbete för att erhålla ett renare dagvatten. Under senare år har dagvatten pekats ut som en av de troligen största transportvägarna av mikroplast/-skräp från den urbana miljön vidare ut till den akvatiska miljön. Här pågår arbete inom Dag&Nät med karakterisering och spårning av exempelvis PFAS och mikroplast. Det genomförs detaljerade studier avseende dagvattnets, samt dess sediments, kvalitet och toxicitet.
Pågående projekt
-
Infiltration för rening av vägdagvatten i Sverige och Norge (2024-2027)
Vägdagvatten innehåller ett stort antal föroreningar som kan orsaka både kort- och långsiktiga effekter på vattenmiljön när de släpps ut. Källorna till föroreningarna i vägdagvattnet skiljer sig åt mellan olika platser och årstider.
-
Infiltration för rening av vägdagvatten i Sverige och Norge (2024-2027)
Vägdagvatten innehåller ett stort antal föroreningar som kan orsaka både kort- och långsiktiga effekter på vattenmiljön när de släpps ut. Källorna till föroreningarna i vägdagvattnet skiljer sig åt mellan olika platser och årstider.
-
DRIZZLE
I DRIZZLE, ett av VINNOVA:s kompetenscentrum för forskning i världsklass inom områden viktiga för Sverige, utvecklar forskare vid Luleå tekniska universitet, företag och kommuner, banbrytande, forskningsbaserade dagvattenlösningar, som minskar risken för översvämningar i städer, som minimerar förore...
-
Under ytan
UNDER YTAN är ett långsiktigt omställningslabb för cirkulär och miljösäker hantering av dagvattensediment. Genom att förena teknisk innovation, styrningsutveckling och praktikersamverkan förändras dagens syn på urbana sediment – från avfall till resurs.
-
Isotopspårning och processbaserad modellering för att identifiera vägar för giftiga ämnen i dagvattenbiofilter (2025-2029)
Urbant dagvatten innehåller många skadliga ämnen, som tungmetaller och organiska föroreningar som PFAS, alkylfenoler, ftalater och bisfenol A. Även om halterna ofta är låga, leder de stora volymerna av orenat dagvatten som släpps ut till sjöar och vattendrag till en betydande negativ miljöpåverkan.
Avslutade projekt
-
Sediment i dagvatten – Ett problem för miljön? (2007-2009)
En ökande medvetenhet om att dagvatten kan ge negativa miljöeffekter har resulterat i att de senaste...
-
URBAN SNOWMELT – pollutants, dynamics and environmental significance (2010-2012)
Komplexiteten i den urbana hydrologiska cykeln i ett kallt klimat med avseende på nederbörd, hydrolo...
-
GrönNano (2013-2021)
Målet för GrönNano är att implementera och utveckla innovativa metoder för hållbar dagvattenhanterin...
-
Innovationer för extrema väderförhållanden INXCES (2016-2019)
INXCES utvecklar nya innovativa tekniska metoder för riskbedömning och minskning av effekter orsakad...
-
NBS pRECision cONdition Assessment (NBS-RECON) (2024-2025)
Inom EU-projektet Co-UDLabs, har VA-teknik på LTU tillsammans med Veljko Prodanovic vid Belgrads Uni...
-
Urbant dagvatten: från risk till resurs (2024-2025)
Detta projekt syftar till att analysera och utveckla förslag för fortsättningsprojekt kopplade till ...
-
µppströms: minimera förekomsten av mikroföroreningar som sprids med dagvatten (2024-2025)
Syftet med detta projekt är att undersöka hur källor till föroreningar som transporteras med dagvatt...
-
Kartläggning av PFAS i dagvatten (2024-2025)
PFAS, det vill säga per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en stor grupp ämnen av så kallade ev...
-
StormCompetence – Stärka ukrainska forskares kompetenser inom dagvattenhantering (2023-2025)
Syftet med projektet ”StormCompetence – Stärka forskares professionella kompetenser inom dagvattenha...
-
Sensorer för att utvärdera dagvattenkvalitet, 2023
Vid en testsite i Luleå har sensorer installerats för att kontinuerligt mäta olika kvalitetsparametr...
-
Mikroplast ackumulerad i diken, 2023
Förekomst av mikroplast (främst i form av däckslitagepartiklar) skiljer sig mellan olika vägar t ex....
-
PFAS och dagvatten, 2023
Fyra delprojekt har erhållits från Naturvårdsverket för att utvärdera förekomst och spridning av hör...
-
Näringsämnen i dagvatten, 2023
Dagvatten anses ofta ge ett stort bidrag av näringsämnen till urbana ytvatten, men analyser av svens...
-
Toxicitetstester av avrinning från olika byggnadsmaterial, 2023
Inom detta projekt studerar vi i vilken utsträckning avrinning från ett urval av byggnadsmaterial ka...
-
Påverkan av materialet i dagvattenledningar på dagvattenkvaliteten, 2023
Inom detta projekt kommer vi sammanställa en rapport baserat på en litteraturstudie som beskriver fo...
-
Urlakning av biocider från impregnerade byggmaterial och ytbehandlingar (2022 - 2023)
I detta projekt undersöker vi biocider från impregnerade byggmaterial och ytbehandlingar. Vi genomfö...
-
Vatten ifrån järnvägsinfrastruktur – hantering av föroreningar (2021-2022)
Vid planering av väg- och järnvägsinfrastruktur behöver föroreningstransport via dagvatten samt reci...
-
Avskiljning av mikroplast från dagvatten och snö (2020-2021)
- i biofilter, sedimentationsanläggningar och från snöhögar
-
µrban plastics – Källor, sänkor och flöden av mikroplaster i den urbana miljön (2019-2022)
En stor del av de mikroplaster som finns i marina och andra akvatiska miljöer har visat sig komma fr...
-
FanpLESStic-sea (2019-2021)
FanpLESStic-sea är ett nytt projekt sedan 1 januari 2019 där InterReg Baltic Sea är huvudfinansiär.
-
Anonyma källor (2016-2022)
I projektet "Anonyma källor: Identifiering och karakterisering av okända föroreningar från urbant da...