PFAS i atmosfärisk deposition och dagvattenbasflöde (2025 – 2026)

Potentiella källorna till PFAS i dagvatten är många. Utöver att det uppkommer genom markanvändningen, det vill säga de material vi bygger in i våra städer och de aktiviteter vi utför, finns det indikationer på att det exempelvis kan komma från förorenade områden där infiltrerat markvatten läcker in i dagvattenledningarna som transporterar detta till dagvattenrecipienter. En annan potentiell källa till PFAS i dagvatten är atmosfärisk deposition, både torr och våt (=regn/snö).

I detta projekt undersöks förekomsten av PFAS i dagvatten, basflöde och atmosfärisk deposition. Studien syftar till att öka förståelsen för hur dessa ämnen fördelas mellan olika miljömedier, särskilt i samband med nederbörd.

Provtagning kommer att genomföras vid flera tillfällen på två till tre utvalda platser. Fokus ligger på att samla in samlingsprover av dagvatten i samband med regn, samt basflödesprover under torrväder (det vill säga utan påverkan från nederbörd). Därutöver ingår provtagning av atmosfärisk deposition, både som torrdeposition som ackumulerats före regn och våtdeposition som tillförs via nederbörden.

Analyserna omfattar både löst och partikelbundet PFAS, inklusive ultrakorta PFAS-föreningar samt prekursorer genom så kallad TOP-assay. För att sätta resultaten i ett bredare sammanhang analyseras även metaller och utvalda kemiska och fysikaliska parametrar, vilka är väl studerade i dagvatten och därmed fungerar som jämförelsegrund.

Projektet finansieras av Naturvårdsverket.