Vilka lösningar för blågrön infrastruktur är bäst lämpade för att främja folkhälsan? (2022-2023)

Blågrön infrastruktur (BGI) har traditionellt använts för att hantera dagvatten genom bl.a. översvämningsskydd och vattenrening. På senare år har intresset ökat för BGI:s potential att erbjuda flera samhällsnyttor, såsom förbättrad folkhälsa och ökad trivsel. En studie i Kronandalen i Luleå visade att just dessa kategorier genererade de största socioekonomiska vinsterna. Liknande resultat har rapporterats från bland annat Storbritannien och Nederländerna. Tidigare studier har dock ofta jämfört BGI som helhetskoncept med traditionell grå infrastruktur, utan att ta hänsyn till variationen mellan olika BGI-lösningar vad gäller teknik, rumslig skala och komplexitet – något detta projekt avser att undersöka djupare.

Syftet med projektet är att särskilja mellan olika typer av blågrön infrastruktur (BGI) utifrån deras tekniska lösningar, rumsliga skala och komplexitet. Projektet ska utvärdera och jämföra de socioekonomiska nyttorna av dessa BGI-lösningar – särskilt kopplat till folkhälsa, rekreation och trivsel – samt inkludera effekter på vattenkvalitet och översvämningsrisker, som i sin tur påverkar hälsan. Till skillnad från tidigare studier, som behandlat BGI som ett generellt begrepp, syftar denna studie till att ge mer specifik kunskap om vilka lösningar som bidrar mest till olika samhällsnyttor. Projektet kompletteras av två doktorandprojekt vid LTU och SLU, som fokuserar på miljöteknisk funktion respektive hållbarhetsanalys av samma scenarier. Tillsammans möjliggör dessa en helhetsbedömning av BGI-implementation.

Projektet kommer att genomföras i 2–4 urbana fallstudier där olika scenarier för möjlig BGI‑implementation tas fram. Arbetet sker inom ett så kallat living lab i samverkan mellan forskare från LTU, SLU Alnarp, RISE samt aktörer från Malmö stad, VA Syd och Östersunds kommun. Scenarierna kommer att variera längs två skalor – rumslig skala (från decentraliserade till centrala lösningar) och komplexitet/naturlikhet – och utvärderas med etablerade verktyg som TEEB och B£ST för att identifiera vilka BGI‑lösningar som bäst främjar exempelvis folkhälsa och rekreation.

Projektet finansieras med 455 000 SEK inom ramen för PRECISE, en strategisk satsning vid Luleå tekniska universitet för banbrytande tvärdisciplinär forskning om precisionshälsa på molekyl-, individ- och samhällsnivå, i samverkan mellan universitetet och olika samhällsaktörer.