Återanvändning av gråvatten: Var, varför och hur? (GREW) (2022-2027)

I detta projekt undersöker vi olika aspekter kring återanvändning av bad-, disk- och tvättvatten (BDT) där vi tar hänsyn till transitionsprocessen hos VA-organisationer, innehåll och avlägsnande av mikroföroreningar för återanvändning samt systemanalys som beslutsstöd.

Det finns en växande förståelse för vatten som resurs, behovet av att minska vattenanvändningen och öka återanvändningen av vatten. Alternativa vattenkällor kan användas som råvatten in i dricksvattenproduktion men också för vattenanvändning där inte dricksvattenkvalitet krävs, exempelvis för bevattning. Behandlat BDT-vatten är en sådan alternativ vattenkälla som är kontinuerligt tillgänglig. Dock krävs separat insamling och behandling av BDT-vatten för att tillgängliggöra denna källa. De fysiska tillfällena för att bygga denna källsorterande infrastruktur i stadsmiljö de närmaste 20 åren representeras av nya stadsdelar. Denna transition kräver bland annat nära och tidigt samarbete mellan politiken samt VA- och stadsbyggnadsorganisationerna. I en cirkulär ekonomi är fokus på resursåteranvändning; för att det ska vara hållbart måste föroreningar tas bort från flödena. För säker återanvändning (dricksvatten och annan användning) av BDT-vatten måste mikroföroreningarna avlägsnas i behandlingsstegen. GREW är ett interdisciplinärt forskningsprojekt med forskare från flera discipliner (VA-teknik, kretsloppsteknik, statskunskap och kemi) som samarbetar med intressenter (kommuner) för att ta fram forskningsresultat i relation till: transitionsprocessen hos VA-organisationer, innehåll och avlägsnande av mikroföroreningar för dricksvattenanvändning och annan användning samt systemanalys som beslutsstöd.

Projektet finansieras av Formas och är ett interdisciplinärt samarbete mellan VA-teknik och statsvetenskap (Luleå tekniska universitet), Sveriges lantbruksuniversitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU).

Aktuellt inom projektet

BDT-vattenrening - ett alternativ för dricksvattenproduktion?

2024-10-24, Dag&Nät nyhetsbrev 41

Kan renat BDT-vatten som genereras från hushållens badkar, duschar, handfat och tvättmaskiner (också kallat gråvatten) användas för en hållbar dricksvattenproduktion?

BDT-vatten kan separeras vid källan från toalettfraktionen genom separata rör. Det är en intressant vattenkälla eftersom det utgör upp till 60-75% av den totala hushållsavloppsvattenvolymen, har lågt fekal- och näringsinnehåll och produceras konstant där efterfrågan finns.

I ett pågående projekt jämförs olika alternativ för vattenproduktion av hög kvalitet som kan användas när extra vattenkällor behövs. Studien jämför miljöpåverkan av att producera 1 m3 dricksvatten och rening av avloppsvatten genom avsaltning av brackvatten med omvänd osmos (A), och avancerad rening av gråvatten (B) och blandat avloppsvatten (C) enligt en livscykelanalysmetod. Systemgränserna omfattade konstruktions- och driftsfasen, från vattenintag till utsläpp av renat avloppsvatten och slamhantering. Distributionsnätet exkluderades.

De preliminära resultaten indikerar att elproduktion och slamhantering har en stor påverkan i alla alternativ. Stora bidrag till miljöpåverkan för alternativet med avancerad gråvattenrening (B) inkluderar aktivt kol för avlägsnande av mikroföroreningar och citronsyra för rengöring av membraner vars produktion är energiintensiv. Valet av fällningsmedel för kemisk behandling verkar vara en kritisk punkt i analysen, där järnklorid har högre påverkan än järnsulfat, ett annat vanligt fällningsmedel. Elanvändning och produktion av omvänd osmos-membranmodulen är de största bidragsgivarna till avsaltningsprocessen (alternativ A), även om avsaltning av brackvatten använder mindre energi och har lägre CO2-utsläpp (cirka 25% mindre) än havsvattenavsaltning. Alternativen uppvisar varierande prestanda inom olika påverkanskategorier när de jämförs; exempelvis har gråvattenrening och avsaltning liknande klimatpåverkan, men den förstnämnda använder mindre fossila bränslen, mineraler och vattenresurser. Resultaten kan användas av planerare och beslutsfattare som är intresserade av att diversifiera vattenförsörjningen och förstå miljöbelastningen från olika vattenförsörjningssystem för att implementera alternativen med minsta påverkan.

Forskare

• Inga Herrmann
• Annelie Hedström
• Elisabeth Kvarnström
• Brenda Vidal
• Levien Melse
• Maria Viklander