"Rörelselabbet är navet för min forskning"

Ulrik Röijezon är professor i fysioterapi med särskilt intresse för rörelsekontroll (motorisk kontroll) och inlärning av motoriska färdigheter.

Kan du berätta om din forskning?

– Mitt huvudsakliga forskningsområde är rehabilitering av smärttillstånd i muskler i leder. Jag är särskilt intresserad av hur rörelsekontrollen, och i synnerhet vårt viktigaste sensoriska system för rörelsekontroll och inlärning av rörelser – Proprioceptionen - påverkas vid olika smärttillstånd, men även hur ogynnsamt rörelsebeteende och ogynnsam hållning kan bidra till att muskuloskeletala besvär utvecklas eller blir långvarigt kvarstående. Detta är ett gigantiskt samhällsproblem och utgör en av de främsta orsakerna till långtidssjukskrivning såväl i Sverige som globalt. Ett annat viktigt samhällsproblem som jag forskar kring i rörelselabbet är balans, fall och fallrädsla bland äldre. Bland annat har vi tillsammans med Reglerteknik (Robotik och AI) vid Luleå tekniska universitet (LTU) genomfört BAHRT-projektet (Balancing Human and RoboTs) med stöd från Vetenskapsrådet. Där undersökte vi balanskontroll och underliggande sensoriska och motoriska funktioner som kan påverkas vid åldrande, deltagarna var 70 år och äldre. Denna forskningsinriktning har utvecklats vidare tillsammans med ämnet Psykologi vid LTU i studier där vi även undersöker kognitiva funktioner hos äldre och samband med balanskontroll.

Jag är även intresserad av exceptionellt god rörelsekontroll, som hos musiker och idrottare. Dessa grupper är dessutom utsatta för en hög risk att utveckla muskuloskeletala besvär, ofta så kallade belastningsskador som utvecklas över längre tid. I pågående projekt genomförs studier på professionella orkestermusiker i Sverige vad gäller såväl besvär i muskler och leder som psykosociala faktorer. Projekt pågår även tillsammans med Stefan Östersjö och kollegor vid Musikhögskolan, LTU, samt inom internationella samarbeten. Vad gäller idrott är jag särskilt intresserade av flugkastning, en idrott där jag själv tävlat på högsta elitnivå internationellt och även genomfört forskningsstudier i samarbete med Castingförbundet. Andra idrotter inkluderar friidrott, där vi samarbetar med Svenska Friidrottsförbundet, samt längdskidåkning där vi samarbetar med SportC vid LTU och nationella elitidrottare.

Oavsett om jag studerar smärttillstånd i muskler och leder, balans hos äldre, eller musiker och idrottare, är rörelselabbet navet för min forskning. Beroende på vilka forskningsfrågor som ska undersökas kan mätningar och experiment göras antingen i labblokalen vid LTU, med portabel utrustning ute i fält eller i kliniken, eller numera även hemma hos deltagarna i studierna.

Vad fick dig att välja just detta forskningsområde?

– Redan när jag började min utbildning till fysioterapeut på 90-talet var jag särskilt intresserad av smärttillstånd i muskler och leder, i synnerhet rygg- och nackbesvär som verkade drabba oss alla förr eller senare. Mitt kliniska arbete var ganska varierat men de flesta patienter jag träffade involverade olika typer av muskuloskeletala besvär. När jag fick möjlighet att påbörja forskarutbildning med inriktning mot nackproblematik passade det utmärkt utifrån min kliniska erfarenhet och mitt specialintresse för just rygg- och nackbesvär. Just nacken finner jag särskilt intressant på grund av dess neurofysiologiska kopplingar mellan nackens proprioception och muskelfunktion, ögonmotoriken och det vestibulära systemet (balansorganen i öronen). Vi är i en särskilt spännande tid nu med nya tekniker. Jag tror i synnerhet VR kommer ha stor påverkan på framtidens rehabilitering vad gäller såväl mer specifika undersökningar som effektivare och bättre individanpassade träningsövningar.

Vad ser du som fördelarna med att forska här?

– Största fördelen för mig har varit möjligheten att få bygga upp och utveckla vårt rörelselabb 'Human Health and Performance Lab - Movement Science'. Detta möjliggör såväl djup som bredd i forskningen som är mycket stimulerande. I min egen forskning varierar projekten mellan grundläggande mekanismforskning i rörelselabbet till tillämpad forskning i form av utvärdering av behandlingsmetoder i kliniken, till exempel reumatologiska mottagningen vid Sunderby sjukhus och privata fysioterapikliniker runt om i Sverige. Dessutom har vi en mycket stark fysioterapuetutbildning där vi får generellt goda omdömen från våra studenter vid kursutvärderingar, och även goda omdömen om våra studenter från VFU-handledare. Ett flertal av de examensarbeten jag handlett på grundläggande och avancerad nivå har även publicerats i vetenskapliga journaler.

Andra viktiga fördelar är närheten till andra avdelningar och institutioner vid LTU och att det är just ett tekniskt universitet. Även om LTU har både teknisk och filosofisk fakultet är den tekniska dominerande med sin historia inom gruvdrift, datavetenskap, rymdforskning, mm. Detta har tillsammans varit mycket viktigt för mina tvärvetenskapliga samarbeten inom såväl forskning som utbildning. Jag har samarbete med många olika ämnen, som Arbetsterapi, Psykologi, Musikpedagogik och Musikalisk gestaltning, Robotik och AI och Maskininlärning.

Skulle du rekommendera LTU till andra forskare, och i så fall varför?

– Forskare som vill arbeta i en kreativ miljö med närhet till andra ämnen och institutioner, och där tvärvetenskaplig forskning stimuleras bör absolut söka sig till LTU. LTU:s nära samarbete med såväl Kempestiftelserna som Kamprads fonder, till exempel Norrlandsnavet, innebär möjligheter till finansiering av både forskningsinfrastruktur och projekt som gynnar Norra Sverige. Dessutom finns goda förutsättningar för finansiering genom nordiska samarbeten inom EU och regionala medel, i synnerhet kring utmaningar som specifikt rör människor, hälsa och industri i glesbygd och arktiska området. Viktigast för mig är närheten mellan ämnen och institutioner, där nya projekt, samarbeten och problemlösningar kan skapas över en fikapaus, ett seminarium, ett mail eller ett telefonsamtal. Även om LTU:s huvudfokus är norra Sverige vad gäller kompetensförsörjning, behov och problemlösningar finns i princip alltid ett globalt perspektiv i de projekt som genomförs, och såväl nationella som internationella samarbeten stimuleras.