APTAS

APTAS är ett av studentprojekten på Kiruna rymdcampus, med målet att skjuta upp den första studentledda satelliten vid Luleå tekniska universitet. Syftet är att designa, bygga, testa, skjuta upp och driva en kubsatellit.

APTAS har två nyttolaster: EISCAT Calibration Transmitter (ECAT) och en kommersiell kamera (CAM). ECAT hjälper till med kalibreringen av det kommande EISCAT 3D-radarsystemet, medan CAM är avsedd för jordobservation. Förutom att uppnå uppdragsmålen genom våra nyttolaster, syftar vårt projekt till att bygga en grund för framtida studentprojekt för satelliter vid Luleå tekniska universitet och sprida medvetenhet om Luleå tekniska universitet som ett rymduniversitet.

APTAS-projektet startade 2019 och har arbetats på av många olika generationer av masterstudenter. Även om det har byggt en tradition och ett imponerande samarbete mellan över 100 studenter från hela världen, kommer det inte utan sina utmaningar enligt de nuvarande studenterna som arbetar med projektet.

Studenterna intervjuades och svarade på frågorna gemensamt.

Varför brukar så många studenter att arbeta med det under hela sin vistelse?

Projektmedlemmar går ofta med i projektet långt innan den faktiska projektkursen, och stannar ofta långt efter den. Ofta är orsaken helt enkelt att det alltid finns något mer att göra, och gruppen är tillräckligt liten för att alla ska kunna se sitt arbete i resultatet, vilket motiverar en att fortsätta och göra mer. En annan anledning är helt enkelt att det är roligt att arbeta med projektet och det kommer utan några förpliktelser, så det finns ingen anledning att inte fortsätta! Projektet kan också fungera som en trygg punkt när kurserna byts kvartal till kvartal, något att återvända till när det finns lite extra tid.

Hur är det att samarbeta med studenter från olika bakgrunder, både kulturella och utbildningsmässiga?

Projektet är verkligen mycket mångkulturellt på grund av det årliga inflödet av internationella masterstudenter till Kiruna rymdcampus. Av de nuvarande 24 medlemmarna är 12 på civilingenjörsspåret (2,5 år i Luleå, 2,5 år i Kiruna) och 12 på SpaceMaster-spåret (Första året i Kiruna, andra året vid ett annat universitet). Men detta är inte ovanligt på rymdcampus, eftersom alla kurser och aktiviteter ändå delas mellan svenska och internationella studenter. På möten talar alla engelska, och generellt skulle jag säga att vi hamnar i samma internationella arbetskultur som numera är vanlig. De varierande bakgrunderna skapar en intressant mix av människor och färdigheter, och det är alltid roligt att dela kulturella egenheter och anekdoter om att leva i arktiska Sverige!

Hur har det varit att arbeta i ett projekt som flera generationer av studenter arbetat med tidigare?

Informationsöverföring är en stor utmaning för oss, eftersom studenter vanligtvis bara tillbringar 2-5 terminer i projektet. Lyckligtvis gjorde de tidiga generationerna ett grundligt arbete med designen av satelliten, eftersom vi fortfarande förlitar oss mycket på deras dokumentation idag. Särskilt dokumentpaketet från projektets CDR (Critical Design Review) 2021 refereras ofta fortfarande idag. För nya medlemmar är problemet vanligtvis inte att hitta relevant dokumentation, utan snarare att veta om informationen är uppdaterad, eftersom det ofta finns uppdaterade versioner av dokument lagrade på olika platser av olika generationer. Trots det har vi över åren utvecklat ett omfattande informationspaket för nya medlemmar som ska hjälpa dem att komma in i projektet snabbt.

Hur mycket lär man sig genom att arbeta med projektet?

Det är ett extremt givande projekt att arbeta med. De flesta av oss arbetar med projektet på fritiden, bara för att det är så roligt. Att få tillämpa koncept vi har lärt oss i en praktisk miljö (och inte bara i kurser) betonar varför ett visst koncept är användbart. Till exempel: Just nu går några av oss kursen "Electronics in space", och samtidigt designar och monterar vi en ny version av vår ECAT-nyttolast, och tillämpar grundläggande koncept från kursen som kretsdesign i en verklig tillämpning.

Något annat väldigt lärorikt de varierade bakgrunderna hos studenter och akademi på Kiruna rymdcampus, särskilt eftersom många masterstudenter har en internationell bakgrund. Många projektmedlemmar har redan erfarenhet inom till exempel elektronikdesign, radiokommunikation eller mjukvaruutveckling, vilket gör dem till utmärkta lärare i projektarbetet.