RAVEN
Projektet RAVEN håller till på Kiruna Campus och drivs av studenter vid Luleå tekniska universitet.
Projektet startade 2020 som ett i huvudsak teoretiskt projekt för att designa delar till en raket. Idag är målet att designa, bygga och skjuta upp en hybridraket med paraffinvax som bränsle och flytande lustgas som oxidationsmedel. Som del i processen utvecklar studenterna förståelse och får praktisk erfarenhet av att arbeta med raketer och alla dess delsystem.
För närvarande består Raven av 23 personer, uppdelade i 4 team.
Gruppen svarade gemensamt på frågorna.
- Drivsystem: designar och underhåller motorns hårdvara.
- Elektronik: ansvarar för datainsamling och kontroll av raketen och testbänken.
- Mjukvara: tätt knutna till elektroniken och förverkligar deras idéer.
- Testning: definierar och organiserar tester och deras mål.
Hur är det att arbeta på ett projekt som flera generationer av studenter arbetat med tidigare?
Det är väldigt spännande men också väldigt utmanande. Att dokumentera kunskapen och arbetet som gjorts av studenterna i projektet är avgörande. Eftersom många av studenterna bara är i Kiruna i ett till två år måste vi göra vårt bästa för att dokumentera allt vi gör och överföra den kunskapen till nya studenter på kort tid. Om detta görs väl (vilket jag skulle säga att vi gör) är det mycket intressant att läsa igenom andras arbete och tankeprocesser.
Varför arbetar så många studenter i projektet under hela sin vistelse?
Att arbeta med en raketmotor är väldigt spännande och studenterna som kommer till Kiruna är mycket passionerade över allt som har med rymden att göra. Det tar också tid för alla att komma i gång, lära sig systemet och förstå vad som pågår. Och när man väl har gått med i ett projekt som vårt lämnar man det inte, det är för roligt! Dessutom är internationella studenter bara här från september till maj, så de försöker få ut så mycket som möjligt av den tiden. De svenska studenterna har mer tid i Kiruna och brukar gå med i projekten senare under sin vistelse, men många är fortfarande en del av projekten utanför projektkursen.
Hur är det att samarbeta med studenter från olika kulturer och utbildningsbakgrunder?
Vid andra universitet har studentprojekt ofta studenter från många olika avdelningar som arbetar tillsammans, inom sina olika områden. I Kiruna studerar vi alla mer eller mindre samma sak. Men eftersom vi har människor som kommer från många olika bakgrunder (aeronautik, maskinteknik, elektroteknik, datavetenskap, fysik för att nämna några) har alla något de kan bidra med och lära vidare. Den kulturella bredden ger oss en mix av olika människor, synpunkter och erfarenheter.
Ur ett utbildningsperspektiv, hur mycket lär man sig genom att arbeta med projektet?
Enormt mycket. Med människor som kommer hit från många olika bakgrunder finns det mycket att lära av andra studenter redan från början. Att få praktisk erfarenhet, prova olika saker och prata med branschverksamma är i vissa avseenden mer värdefullt än många föreläsningar. Vi har haft mycket goda erfarenheter av företag som stöttar oss (Swagelok sponsrade det mesta av vårt rörsystem, AirLiquide förser oss med kväveoxid, RS kan förse oss med nästan allt och IRF har tillverkat många specialdelar) och med Esrange nära fick vi hjälp och råd från Isar Aerospace och självklart SSC.
Vad arbetar ni med just nu?
Vi arbetar mot ett så kallat "hot flow test". Testet kan delas upp i tre mycket viktiga steg: tändaren, oxidationsmedelsförsörjningen till motorn och helheten. Vi genomförde flera tändartester från februari till april och förväntar oss att genomföra ett kallflödestest när som helst nu. Här testar vi vårt rörsystem genom att ansluta vårt oxidationsmedel till motorn och genomföra ett fullvaraktighetstest (4 till 6 sekunder), där oxidationsmedlet flödar genom motorn utan att tända det. Under hot flow-testet kommer vi också att tända bränsle-oxidationsmedelsblandningen och göra ett statiskt test (statiskt, eftersom motorn är bultad till marken och inte ska röra sig). Vi testar i princip motorn i sin helhet och kan förhoppningsvis besvara många frågor vi har just nu. Vilken prestanda får vi ut ur motorn? Kan våra tändare tända bränslet? Brinner vårt bränsle jämnt? Och många, många fler…
- Följ med bakom kulisserna!
Läs om testdagen och resultatet här.
Hur många högskolepoäng är projektkursen (finns det någon skillnad mellan internationella och nationella studenter)?
Internationella studenter har möjlighet att få poäng för två kvartal (ett i period 4 och ett i period 5 eller 6). Det är en av våra två kurser under dessa kvartal och vi får 7,5 hp per kvartal (så totalt 15). För svenska studenter är projektkurserna obligatoriska. Det är uppdelat över 4 perioder, med 7,5 hp per 2 perioder, också totalt 15 hp.
Följ studenternas framsteg på sociala medier!
Uppdaterad: