RAVEN
Projektet RAVEN håller till på Kiruna Campus och drivs av studenter vid Luleå tekniska universitet.
Projektet startade 2020 som ett i huvudsak teoretiskt projekt för att designa delar till en raket. Idag är målet att designa, bygga och skjuta upp en hybridraket med paraffinvax som bränsle och flytande lustgas som oxidationsmedel. Som del i processen utvecklar studenterna förståelse och får praktisk erfarenhet av att arbeta med raketer och alla dess delsystem.
För närvarande består Raven av 23 personer, uppdelade i 4 team.
Gruppen svarade gemensamt på frågorna.
- Drivsystem: designar och underhåller motorns hårdvara.
- Elektronik: ansvarar för datainsamling och kontroll av raketen och testbänken.
- Mjukvara: tätt knutna till elektroniken och förverkligar deras idéer.
- Testning: definierar och organiserar tester och deras mål.
Hur är det att arbeta på ett projekt som flera generationer av studenter arbetat med tidigare?
Det är väldigt spännande men också väldigt utmanande. Att dokumentera kunskapen och arbetet som gjorts av studenterna i projektet är avgörande. Eftersom många av studenterna bara är i Kiruna i ett till två år måste vi göra vårt bästa för att dokumentera allt vi gör och överföra den kunskapen till nya studenter på kort tid. Om detta görs väl (vilket jag skulle säga att vi gör) är det mycket intressant att läsa igenom andras arbete och tankeprocesser.
Varför arbetar så många studenter i projektet under hela sin vistelse?
Att arbeta med en raketmotor är väldigt spännande och studenterna som kommer till Kiruna är mycket passionerade över allt som har med rymden att göra. Det tar också tid för alla att komma i gång, lära sig systemet och förstå vad som pågår. Och när man väl har gått med i ett projekt som vårt lämnar man det inte, det är för roligt! Dessutom är internationella studenter bara här från september till maj, så de försöker få ut så mycket som möjligt av den tiden. De svenska studenterna har mer tid i Kiruna och brukar gå med i projekten senare under sin vistelse, men många är fortfarande en del av projekten utanför projektkursen.
Hur är det att samarbeta med studenter från olika kulturer och utbildningsbakgrunder?
Vid andra universitet har studentprojekt ofta studenter från många olika avdelningar som arbetar tillsammans, inom sina olika områden. I Kiruna studerar vi alla mer eller mindre samma sak. Men eftersom vi har människor som kommer från många olika bakgrunder (aeronautik, maskinteknik, elektroteknik, datavetenskap, fysik för att nämna några) har alla något de kan bidra med och lära vidare. Den kulturella bredden ger oss en mix av olika människor, synpunkter och erfarenheter.
Ur ett utbildningsperspektiv, hur mycket lär man sig genom att arbeta med projektet?
Enormt mycket. Med människor som kommer hit från många olika bakgrunder finns det mycket att lära av andra studenter redan från början. Att få praktisk erfarenhet, prova olika saker och prata med branschverksamma är i vissa avseenden mer värdefullt än många föreläsningar. Vi har haft mycket goda erfarenheter av företag som stöttar oss (Swagelok sponsrade det mesta av vårt rörsystem, AirLiquide förser oss med kväveoxid, RS kan förse oss med nästan allt och IRF har tillverkat många specialdelar) och med Esrange nära fick vi hjälp och råd från Isar Aerospace och självklart SSC.
Vad arbetar ni med just nu?
Vi arbetar mot ett så kallat "hot flow test". Testet kan delas upp i tre mycket viktiga steg: tändaren, oxidationsmedelsförsörjningen till motorn och helheten. Vi genomförde flera tändartester från februari till april och förväntar oss att genomföra ett kallflödestest när som helst nu. Här testar vi vårt rörsystem genom att ansluta vårt oxidationsmedel till motorn och genomföra ett fullvaraktighetstest (4 till 6 sekunder), där oxidationsmedlet flödar genom motorn utan att tända det. Under hot flow-testet kommer vi också att tända bränsle-oxidationsmedelsblandningen och göra ett statiskt test (statiskt, eftersom motorn är bultad till marken och inte ska röra sig). Vi testar i princip motorn i sin helhet och kan förhoppningsvis besvara många frågor vi har just nu. Vilken prestanda får vi ut ur motorn? Kan våra tändare tända bränslet? Brinner vårt bränsle jämnt? Och många, många fler…
Hur många högskolepoäng är projektkursen (finns det någon skillnad mellan internationella och nationella studenter)?
Internationella studenter har möjlighet att få poäng för två kvartal (ett i period 4 och ett i period 5 eller 6). Det är en av våra två kurser under dessa kvartal och vi får 7,5 hp per kvartal (så totalt 15). För svenska studenter är projektkurserna obligatoriska. Det är uppdelat över 4 perioder, med 7,5 hp per 2 perioder, också totalt 15 hp.
Följ studenternas framsteg på sociala medier!
Bakom kulisserna i RAVEN-projektet
Hur är det att bygga, testa och framgångsrikt genomföra ett storskaligt motortest för en raketmotor? Få en inblick i hur vardagen för studenterna i RAVEN-projektet vid Kiruna rymdcampus ser ut.
RAVEN, som står för Rocketry and Aerospace Vehicle Engineering in Norrbotten, är ett av studentprojekten vid Kiruna rymdcampus och det första raketmotorprojektet vid Luleå tekniska universitet. Projektet startade 2020 och många olika generationer av masterstudenter med olika kulturella och utbildningsbakgrunder har arbetat med det. Målet med projektet är att designa, bygga och skjuta upp en hybridraket med paraffinvax som bränsle och flytande lustgas som oxidationsmedel.
På andra våningen vid Kiruna rymdcampus kan man höra studenter prata och arbeta från en av verkstäderna. Någon justerar en bult med en skiftnyckel – en annan jämför skiftnycklar och tittar på raketmotorn som står i ett hörn. Sedan februari har de varit upptagna med att testa allt relaterat till raketmotorn, eftersom de snart ska flytta ut den för att för första gången testa den på riktigt.
– De senaste veckorna inför motortestet har varit intensiva. Hela veckan, inklusive helgerna, har kretsat kring att testa och arbeta. Inför detta hade vi elva olika tester, där vi successivt förbättrade alla delsystem, säger Philipp Studer och Mike Wettke, projektledare för RAVEN.
Men testningen har inte varit den avgörande faktorn eller enda förklaringen till framgången.
– Vi har alla lagt otaliga timmar på detta projekt. Vi har eliminerat flera fel och till och med misslyckats med några tester, vilket har motiverat oss att förbättra motorn ytterligare, säger de.
Dags för testet
På testdagen samlas hela RAVEN-teamet på parkeringsplatsen, synliga från ett av fönstren i verkstaden. Några arbetar med motorn; en annan grupp förbereder kameror för dokumentation; andra ansvarar för säkerheten genom att sätta upp avspärrningstejp på marken för att markera det farliga området.
Mike är en del av Rocket Motor-teamet, som ansvarar för att förbereda och testa motorn inför elddopet. Teamet dubbelkollar allt precis innan de hör att det nu bara är en minut kvar tills de ska starta motorn.
– Allt var bra och jag var lugn fram till t-1 minut varningen. Men att stå där med teamet och några besökare, som alla var både nervösa och exalterade, var en av de mest spännande stunderna i mitt liv.
3, 2, 1...
Philipp, å sin sida, har ansvaret att kontrollera livestreamen och övervaka den sista nedräkningen.
– Jag såg hela testområdet och frågade mig själv om vi hade gjort tillräckligt. Hade vi planerat avfyringssekvensen korrekt? Vad skulle vi göra om det misslyckades – eller ännu värre, om något förstördes? Jag visste att vi kunde klara det, men de sista tio sekunderna före tändningen var stressiga, säger Philipp.
Alla förberedelser och timmar av arbete med projektet ledde fram till detta motortest. Bränslet antändes och raketmotorn testades i sin helhet. Detta visade att studenterna framgångsrikt kunde testa motorn på ett säkert sätt. Nu kommer de att skifta sitt fokus till att designa en flygfärdig, lättare och kraftfullare motor.
– Vi vill nå motorns topprestanda. Så snart vi har gjort det kan vi förbättra bränsleanvändningen, men det innebär att det kommer att bli mycket testning i framtiden. När vi har gjort det vill vi designa en ny, större och bättre motor samt raketen som ska följa med, säger Mike och fortsätter:
– Överlag är det en fantastisk upplevelse och det finns mycket att lära sig av att arbeta med något sådant här. Det är naturligtvis bra för framtida jobb men det har också hjälpt oss alla att förbättra våra språkkunskaper, kommunikation och att arbeta som ett team, vilket definitivt behövs i rymdindustrin.
Uppdaterad: