Visste du att...

Vi reder ut himlakropparna!

Rymden är komplex, stor och fylld av olika himlakroppar som är lätt att blanda ihop. På Sveriges rymduniversitet forskar vi om himlakropparna, vi gör till och med experiment där vi krockar med asteroider för att byta deras omloppsbana.

Vad är vad?

Vet du skillnaden mellan en meteoroid och en meteor? Vi frågade rymdprofessorerna!

En meteoroid är ett objekt i rymden som kan variera i storlek från sandkorn till klippblock.

Om en meteoroid faller från rymden och landar på jorden, kallas den meteorit.

Om meteoroiden brinner upp när den träder in i jordens atmosfär, blir det en meteor som vi ser som ett lysande streck på himlen.

En asteroid är en himlakropp som är mindre än planeter men större än meteoroider. Asteroider befinner sig i asteroidbälten, det vill säga de kretsar i omloppsbana kring solen.

En komet är en himlakropp som består av is, sten, damm och andra partiklar. När en komet närmar sig solen, börjar isen att smälta och avdunsta, vilket skapar en koma (ett moln av gas och damm) runt kometen. Kometen kan också ha en lång svans av gas och partiklar som sträcker sig bort från solen.

Krocka med asteroider

Mikael Granvik, biträdande professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet, var med i ett stort projekt där de skickade ut en rymdsond (DART), för att kollidera med en asteroid. Syftet var att se om det går att rikta om banan för eventuella asteroider som kan hota jorden i framtiden. Asteroiden, Dimorphos, är ungefär 170 meter i diameter och rymdsonden som kolliderade med asteroiden var lika stor som en tvättmaskin. Genom att göra detta lyckades Mikael Granvik, med resten forskargruppen, ändra omloppsbana på asteroiden.

Finns det liv på dvärgplaneter?

Först och främst måste vi reda ut vad en dvärgplanet är för någonting.
Det låter som att det är en mindre planet, precis som jorden…fast mindre. Men enligt internationella astronomiska unionen (IAU) finns det några kriterier för att något ska få kallas för dvärgplanet.

1. Himlakroppen måste kretsa runt solen.
2. Den ska vara ungefär sfärisk i sin form.
3. Den får inte vara tillräckligt stor för att ha rensat sin omloppsbana från annat material så som kometer och asteroider.

Exempel på dvärgplaneter i vårt solsystem är Pluto och så klart Ceres.

På Sveriges rymduniversitet görs det mycket spännande rymdforskning, exempelvis skjuter vi upp rymdsonder och krockar med asteroider och byter deras omloppsbana för att de inte ska kollidera med jorden. Naturligtvis försöker vi också göra lite enklare grejer, så som att hitta tecken av liv på dvärgplaneter.

Våra forskare har gått vidare i en urvalsprocess för ett uppdrag som europeiska rymdorganisationen (ESA) har utlyst som kortfattat handlar om att landa på dvärgplaneten Ceres år 2036-2037.

Ceres tillhör gruppen havsvärldar, en himlakropp där stora mängder vatten finns eller har funnits. Dessa typer har blivit väldigt intressanta inom forskningen för det är rätt förhållande för att det ska ha funnits eller till och med finns liv.

På ytan i en krater på dvärgplaneten finns det organiskt material och ett överflöd av salter, salter som kommer från Ceres inre. Det innebär att forskare kan analysera materialet och lära sig hur kemin såg ut i de tidigare stadierna av livets uppkomst i solsystemet.

Än är det inte helt klart att Luleås tekniska universitet kommer att landa på Ceres, den slutgiltiga kandidaten väljs 2029.

Vill du veta mer om norrsken?

Som Sveriges rymduniversitet är det givet att vi utför forskning om norrsken eller aurora borealis som det också kallas. De flesta vet nog hur det spektakulära ljusfenomenet ser ut, grönt, blått eller till och med rött ljus som dansar över natthimlen.

Backar vi i tiden så har norrsken spelat en stor roll för många kulturer. Ljusfenomenet kunde ses som något olycksbådande, ett tecken på ett kommande krig, pesten eller döden. Vikingarna trodde det var reflektioner från sköldar som bars av valkyrior, krigarkvinnor som dött i strid.

Tack vare forskning vet vi dock numera att norrsken varken är krigarkvinnor eller ett olycksbådande tecken. Men hur uppstår norrsken, vad är det vi egentligen ser? Jo, solen skickar ut en solvind, en ström av laddade partiklar, och när partiklarna når jordens magnetfält pressas de in mot polerna. Där krockar de med atomer och molekyler i jordens atmosfär vilket gör att atomerna laddas med energi som får elektronerna att laddas och ”hoppa upp” en energinivå. Den processen kallas för excitation. När atomerna återgår till sitt normala tillstånd avger de ljus vilket är det vi kallar för norrsken.

Visste du att norrskenet har olika färger beroende på vad för atom eller molekyl som är involverad i excitationen? Syreatomer skapar det klassiska gröna ljuset som de flesta av oss förknippar med norrsken. Men det kan även bli blått eller rödaktigt om kväveatomer är involverade.