Främjande av Delaktighet och Social Interaktion för Barn med Hyperakusi.

Hyperakusi är ett tillstånd där vardagliga ljud, som inte skulle störa de flesta andra, upplevs som störande, smärtsamma eller outhärdligt starka av det drabbade barnet. Hyperakusi förekommer hos ungefär ett barn i varje mellanstadieklass. Detta projekt syftar till att öka kunskapen om hyperakusi hos barn och deras behov i skolmiljön, med ett särskilt fokus på ljudmiljöer.

Hyperakusi är ett tillstånd där vardagliga ljud upplevs som störande, smärtsamma eller outhärdligt starka. Det förekommer hos ungefär 8% av den vuxna svenska befolkningen och hos ungefär 3,7% av barn i 11-årsåldern. Hyperakusi kan vara relaterat till olika faktorer som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Williams syndrom, bullerexponering, huvudtrauma, migrän, stress och ångest. Dock förekommer hyperakusi ofta som ett isolerat tillstånd utan någon tydlig orsak. På grund av kopplingen till utvecklingsmässiga aspekter betraktas hyperakusi ofta som ett tillstånd som drabbar barn.

Hyperakusi leder ofta till undvikande beteenden, vilket leder till minskad delaktighet i skolan och i sociala aktiviteter. Detta försämrar livskvaliteten för det drabbade barnet och utgör en potentiell hälsorisk. Då rapporter fortsätter att visa på dåliga ljudmiljöer i skolor, vilket påverkar lärande och välbefinnande för både elever och lärare negativt, är det rimligt att anta att ljudmiljöer i skolan idag utgör utmaningar för barn med hyperakusi.

Trots att hyperakusi är vanligt och besvärande, saknas fortfarande mycket forskning på tillståndet hos barn. Fler studier behövs på hur tillståndet skall diagnostiseras, konsekvenser av hyperakusi, och vad som kan underlätta för barnen i skolan.

I samarbete med Luleå Kommun genomfördes en undersökning bland vårdnadshavare till fjärdeklassare i kommunala skolor genom utdelning av ett frågeformulär. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en bred insamling av data från en stor grupp respondenter. Därefter följdes resultaten upp med intervjuer med barnen själva för att få en djupare förståelse för deras upplevelser av ljudmiljön i skolan.

Det förväntade utfallet är att kunna presentera lyckade strategier för ökad delaktighet i skolan och föreslå förbättringar i ljudmiljöer för att tillgodose dessa barns behov. Förhoppningen är att det kommer att leda till minskad stress för barn med hyperakusi, med möjliga positiva effekter för en bredare allmänhet.

Genom att använda en blandad metodik med frågeformulär, intervjuer, ljudinspelningar samt hörsel- och lyssningstester, söker detta tvärvetenskapliga samarbete inom teknisk akustik, psykologi och pedagogik en helhetsbild av problem och lösningar relaterade till hyperakusi.

Studien har godkänts av Svenska Etikprövningsmyndigheten.