Arbetspaket

Forskningsprogrammet är indelat i sex arbetspaket (AP), AP1-AP6. Arbetspaket 1 består av programledning och koordinering. AP2-AP5 är dels kronologiska därför att de behandlar processer under en viss tidsperiod, dels tematiska eftersom vart och ett fokuserar på en viss företeelse. I AP6 bedrivs programmets syntesarbete.

Nedan följer en kort redogörelse för innehållet i de olika arbetspaketen.

AP 1: Programkoordinering

AP1 utgörs av projektledning och koordinering och löper under samtliga 6 år av programmet. Programmet leds av Dag Avango och Christina Allard (programledning) där fokus ligger på programmets samordning, strategiska frågor, planering av programmöten och kontakter utåt. Ledningen ser till att arbetet fortskrider som planerat, inklusive frågor om forskningsdatahantering, etik samt extern och intern kommunikation. Det finns en styrgrupp där programledningen samt ledare för arbetspaketen, programsekreteraren och kommunikationsansvarig ingår. Gruppen träffas vid behov för att diskutera koordinering av de olika delarna samt strategiska frågor. KOSA:s referensgrupp bidrar med perspektiv och expertis.

AP 2: Mellan lokal ekonomi och globala marknader (1600–1770)

AP2 fokuserar på gruvindustriell expansion och tidigmodern tid. En utgångspunkt för forskningen är den långa tradition av metallproduktion baserad på lokal kunskap som funnits sedan förhistorisk tid, en viktig del av områdets ekonomi. Under 1630-talet rapporterades fynd av koppar, silver och järn till kronans representanter, vilket lockade projektörer söderifrån. Från 1640-talet byggdes en utvinningsindustri ut, bestående av gruvor, smältverk, transporter och bosättningar. I Norrbotten undersöker AP2 sådana industrier i Tornedalen, från Sjangeli till Kengis bruk; i Råne älvdal från Gällivare till Melderstein och i Lule älvdal från Alkavare och Kedkavare till Kvikkjokk, Storbacken och Storsand. Datainsamlingen omfattar arkeologiskt fältarbete i form av inventering och undersökningar/utgrävningar, samt omfattande arkivstudier på dels rättsligt arkivmaterial, dels arkivmaterial från de aktörer som bedrev gruvdrift och förädling i norr under perioden.

Följande forskningsfrågor vägleder AP2:

1. Vad innebar de nya, globalt drivna gruvverksamheterna för områdets redan etablerade markanvändning i termer av konflikt eller samverkan kopplat till mark och naturresurser?
2. Vilka konsekvenser fick den nya metallutvinningen under 16- och 1700-talen på landskapet, berggrunden, älvarna och skogarna och ytterst lokalbefolkningen och deras mark och naturresursanvändning?
3. I vilken utsträckning utgjorde föreställningen om kungliga privilegium (regalrätter) för vissa nyttigheter, såsom bergregalet, en förutsättning för kungens/kronans fortsatta närvaro och intresse? Vilka effekter på lokalsamhällena hade dessa underliggande rättigheter hos Kronan?
4. Vilka institutionella faktorer var rådande och varför?

AP 3: Statliga åtgärder, lokala markanvändningskonflikter och rättigheter (1750–1930)

AP3 behandlar markrättigheter, anspråk på sådana rättigheter samt institutionella förändringar under perioden 1750–1930. Fokus ligger på hur markrättigheter och tillgången till mark- och naturresurser har förändrats i områden med olika slags landskapsutnyttjande och mot bakgrund i Kronans och statens beslut, t.ex. lappmarks- och odlingsgränsen samt avvittringsstadgor. Sammantaget inriktar sig arbetspaketet på markanvändning, markrättigheter och fastighetsrättsliga förändringar och en analys av hur beslut av Kronan och senare staten har påverkat konflikter eller samarbeten i lokala samiska och tornedalska samhällen. Datainsamlingen omfattar bland annat arkivstudier av lantmäteriakter, kartor, skattelängder, domstolshandlingar och annat rättsligt material.

Följande forskningsfrågor vägleder AP3:

1. I vilken utsträckning har lappmarksgränsen, odlingsgränsen och avvittringsprocessen bidragit till att lösa eller skapa konflikter mellan lokala grupper och samhällen i Norrbottens län? I vilken utsträckning har det gynnat kolonisationsprocesser?
2. Vilka rättskällor hjälpte till att lösa tvister i häradsrätter och vad innehöll sedvanerätten? Vilken historisk mark- och resursanvändning av samer och/eller tornedalingar, om någon, kan ha etablerat rättigheter baserade på urminnes hävd och/eller sedvanerätt?
3. Finns det skäl att tro att lokalsamhällen öster om Torne älvdal (nuvarande Finland) behandlades annorlunda, och i så fall, varför?
4. Vilka institutionella faktorer var rådande och varför?

AP 4: Kolonisationspolitik, assimilering och fördelning av resurser (1850–1950)

AP4 behandlar koloniseringspolitik, assimilering och distribution av naturresurser med fokus på hur svenska staten definierade, kategoriserade och ingrep i samiska och tornedalska levnadsmönster och sättet att använda mark och naturresurser på, särskilt under välfärdsstatens expansion. Även om en koloniseringspolitik funnits sedan 1600-talet var det inte förrän under senare delen av 1800-talet och framåt som inflyttningen till Lappland ökade. Sveriges befolkning hade växt efter århundraden av krig och missväxt. Många av de inflyttade nybyggarna tillhörde svensk majoritetsbefolkning, vilket fick konsekvenser inte minst för samiskt samhällsliv. Relationer mellan individer och grupper är likafullt inte enbart baserade på konkurrens, samarbete har ofta varit en framgångsrik strategi för att lösa eller minska konflikter. Ett av de viktigaste inslagen är det så kallade verdde-systemet, med en ömsesidig samverkan kring varor och tjänster mellan bofasta bönder och nomadiserande renskötare. Detta arbetspaket undersöker alltså de övergripande effekterna av statlig kolonisation och assimileringspolitik på samiska och tornedalska lokalsamhällen, i första hand i relation till fördelningen av resurser och traditionell markanvändning. Datainsamlingen för detta består av arkivstudier i kommunala, kyrkliga och statliga arkiv, dokumentanalys av utredningar, lagstiftning och andra rättskällor samt myndighetspraktiker, etnografiskt fältarbete i utvalda lokalsamhällen, liksom muntlig historia och intervjuer med personer och familjer som berörts av välfärdsstatliga reformer.

Följande forskningsfrågor vägleder AP4:

1. På vilket sätt påverkade försvenskningsprocessen samer och tornedalingar i förhållande till deras användning av landskapen, och påverkade försvenskningen på något sätt konfliktnivåer eller samverkan gentemot svenska nybyggare i lokalsamhällena?
2. Vilka institutionella faktorer drev på konflikter om naturängar och hö bönder emellan, eller mellan bönder och renskötare? Vilka effekter fick avvittringen på ägandet av ängarna och vilken roll spelar det i konflikter mellan tornedalingar och den svenska staten i dag?
3. Påverkade den speciella formen av renskötsel inom Tornedalen (koncessionsrenskötseln) relationen mellan lokala markägare och renskötare, och i så fall hur och varför?

AP5: Industrialisering och storskalig utvinning av naturresurser (1870-idag)

AP5 behandlar industrialisering och storskalig resursutvinning i norr, med fokus på hur gruvnäring, skogsbruk och energiproduktion samt de stora sociotekniska system dessa har inbegripit, har förändrat landskap och förutsättningarna för samer, tornedalingar och andra lokalsamhällen. Fokus ligger i att utforska hur industrialisering och de praktiker och institutioner (exv. lagstiftning, nyetablerade statliga verk, myndigheter, mm) som associeras med det, har påverkat markanvändningsrelaterade konflikter, spänningar och samverkan i de berörda landskapen. Parallellt med den snabba industrialiseringen i Sverige från 1850-talet och framåt med sina behov av träråvara, mineraler och energi fanns en uppfattning om arktiska delen av Sverige som ett framtidsland, en region men resurser som skulle nyttjas för att bygga ett välfärdssamhälle. Därför visade bolag, med stöd av svenska staten, ett ökat intresse för det resursrika norr. Från början av 2000-talet har en nyindustrialisering tagit fart som svar på efterfrågan på så kallad grön teknik, gröna produkter och grön energi pga. klimatförändringarna. Sammantaget är fokus i detta arbetspaket på hur markanvändningskonflikter och -samverkan mellan samer och tornedalingar har förändrats i relation till ökade industrialiseringsprocesser och genomgående institutionella förändringar. Datainsamlingen här inkluderar arkivstudier i företagsarkiv och statliga arkiv, rättsliga analyser av Sveriges folkrättsliga åtaganden kopplat till samer och tornedalingar (mänskliga rättigheter), intervjuer med lokalbefolkning, inklusive renskötare, liksom fältdokumentation av materiella spår (t.ex. kraftverk, gruvor, järnvägar) i områden där industrialisering har pågått och pågår.

Följande forskningsfrågor vägleder AP5:

1. Hur har de stora systemen för skogsbruk, gruvdrift och energiproduktion påverkat lokala markanvändare i Norrbotten– samer, tornedalingar och andra – och varför? Under vilka omständigheter har konflikter eller samarbete utvecklats?
2. Vilken inverkan har statliga prioriteringar och beslut gällande industrier och markanvändning haft för de olika grupperna i Norrbotten, inklusive planerna på vattenkraftsutbyggnader under 1950- och 1960-talen? Hur möttes dessa ur ett lokalt perspektiv och hur påverkade det relationerna mellan grupper eller samhällen i termer av konflikt och samarbete?
3. Hur påverkar storskalig industrialisering och institutioner kopplat till naturresursutvinning samers, tornedalingars och andra lokala aktörers uppfattningar och användning av landskap och deras resurser? Vilka blev resultaten i form av samarbete, spänningar och markanvändningskonflikter?
4. I vilken utsträckning innebär den ökade uppmärksamheten på mänskliga rättigheter i samhället även ett ökat inflytande och delaktighet från samer och tornedalingar i de beslutsprocesser som rör pågående nyindustrialisering?

AP 6: Syntes och spridning av resultat (1600–2040)

AP6 är avsett för syntes och disseminering av forskningsresultat. Arbetspaketet löper under hela programmets gång. Kunskapen från AP2-5 sammanfattas och analyseras mot bakgrund i KOSA:s huvudsyfte, hur och varför konflikter, spänningar och samarbete kring markanvändning, inklusive rättighetsanspråk till mark och vatten, har uppstått och förändrats i norra Sverige från 1600-tal till idag. Perioden sträcker sig även en bit in i framtiden, mot bakgrund av de investeringar som redan är planerade i Norrbotten för omställningen av industrin till fossilfri produktion. Vår målsättning är att genom ny och fördjupad kunskap kunna guida svenska beslutsfattare och lagstiftare om vilka faktorer som skapar konflikt respektive vilka som främjar samarbeten i landskapet. Förhoppningen är att nya verktyg kan bidra till att stödja samarbete och hantera konflikter och avvägningar på sätt som uppfattas som mer rättvisa och legitima av inblandade aktörer.