Pågående skolforskning

21 århundradets läskompetenser för 21 århundradets Sverige

Projektet har som mål att stärka ungas förmågor att hantera avancerad läsning på engelska. Det bygger på tidigare forskning vid LTU där man undersökte hur unga läsare hanterade olika texttyper och identifierade områden där läsförståelseproblem uppstod på grund av textens organisation snarare än bristande språkkunskaper.

Undervisning i förskolan

Projektet handlar om hur undervisningen blir till i förskolans verksamhet.

Ledning och styrning av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan för likvärdig utbildning

Detta projekt bedrivs som ett aktionsforskningsprojekt där kollektivt lärande på vetenskaplig grund är kärnan. Det övergripande syftet är att skapa fördjupad kunskap kring ledning och styrning av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på en likvärdig utbildning i förskolan.

Elev- och studentdelaktighet

Jag har under många år arbetat med elevers och studenters delaktighet och kontexten för detta har varit både i grundskolans miljö och inom lärarutbildning. Denna tematik har utforskats utifrån elevernas och studenternas egna perspektiv, eftersom det har varit centralt att forska tillsammans med de personer som berörs av frågan.

PiteSkolforsk

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att analysera och problematisera erfarenheter med att integrera forskning och forskningsbaserat arbetssätt i skolundervisning gjorda av olika aktörer inom kommun och akademi, samt identifiera utmaningar och möjliggörande strategier i samverkan mellan kommun och akademi.

Uppskattande förhållningssätt och hälsofrämjande arbete

Jag har under många år arbetat med ett uppskattande förhållningssätt och hälsofrämjande arbete, ett område som kom att bli centralt redan under forskarstudierna, men fördjupades under åren efter disputationen. Forskning visar att elevers upplevelser av omsorg, tilltro och delaktighet, tillsammans med lärares ansvar att stödja elevers lärande, är avgörande för skolframgång.

”Måste det vara kul hela tiden?” – Motivationsskapande faktorer för elever i åk 7–9

I projektet kommer vi att arbeta med och beforska elevers motivation. Vad är det som faktiskt motiverar eleverna i skolarbetet? Det blir den övergripande frågan, som sedan kommer att brytas ner i fler frågeställningar. Varför blir vissa arbetsområden mer motiverande för eleverna? Vilken stimulans från lärarna driver och håller uppe elevernas motivation? På vilket sätt påverkar lärarens relation med eleverna deras motivation och uthållighet? Hur påverkar kulturen i klasser elevers motivation och uthållighet? Vilken roll har elevers delaktighet för motivation?

Läser gör man! Läsning och litteratursamtal i och utanför skolan

Baserat på aktuella läroplanerna för grund- och gymnasieskola undersöks i projektet litteraturdiskussioner, särskilt de konversationer som äger rum på unga människors fritid och online

Estetiska lärprocesser – definition, position och potential

Projektet drivs inom forskningsämnet pedagogik och handlar om definition, position och potential hos estetiska lärprocesser. Att studera definitionen handlar dels om ett självändamål, då detta anses vara ett problem, samtidigt som en definition också är en förutsättning för vidare studier.

Depictions of Mining and their Impact on young People

Projektet har startat och en första datainsamling är genomförd. Tentativa resultat visar att elevgrupper som i skolans undervisning möter gruvnäringen i form av studiebesök, undervisning och kontakter i form av praktik eller sommarjobb är de som vet mest om den lokala gruvnäringen, men dessa elever intar inte en dominerande position i skolans eller närsamhällets diskurser kring gruvnäring.

Att utveckla matematiska noteringar

I detta projekt undersöker vi vilken matematik de yngre barnen i förskolan kommer i kontakt med den fria leken men också i undervisningssituationer.

Språket under lupp – Om metalingvistiska aktiviteter i klassrummet

Mitt avhandlingsprojekt handlar om grammatikundervisningen i svenskämnet. Genom att skapa en undervisningsdesign för grammatikundervisning som utgår från en holistisk syn på grammatik, där grammatik kontextualiseras i andra moment i svenskundervisningen, kan nya perspektiv på grammatikens vad, hur och varför-fråga belysas.