Tema: Kulturskolor i samverkan – Kulturstark för ökad psykisk hälsa

Dagens moderator Björn Emmoth, i egenskap av representant för Norrbottens kulturskolechefer, berättade att Norrbottens strategiska samarbete mellan regionen och kommunerna är både omfattande och unikt i nationell jämförelse.

Norrbotten har sedan millennieskiftet haft ett väl utvecklat samarbete i form av gemensamma konferenser och kompetensutveckling för både lärare och ledare, med ett flertal årliga läger och fortlöpande länsgemensamma ensembler på elevnivå, samt också att ledarna har agerat tillsammans för att stärka verksamheten i länet inom olika områden. Björn Emmoth, rektor för Kulturskolan i Kalix sedan år 2000, nämnde specifikt den satsning som kulturskoleledarna initierade och tillsammans med Region Norrbotten diskuterade under några år för att skapa en tjänst som kulturskolesamordnare. Uppdraget skulle vara att samordna och leda arbetet mellan kulturskolorna, men också att vara länken mellan kulturskolorna och Regionens kulturverksamhet. År 2019 tillträdde Åsa Lundmark tjänsten som kulturskolesamordnare, en tjänst där kommunerna och Regionen delar på ansvaret, men också med ekonomiskt stöd från det arvfondsfinansierade projektet Kulturskola i hela landet, med Sveriges Kulturskoleråd som projektägare. 

Manegen var krattad, det fanns befintliga nätverk, sa Åsa Lundmark, som i dialogen med kulturskolorna sonderade fram ökad likvärdighet och tillgång till kultur för barn och unga som ett prioriterat mål. Andra teman som utkristalliserades var inflytande och delaktighet, samverkan och organisation, gemensamma elevaktiviteter, samt den psykiska hälsan/ ohälsan.

Kulturstarkt för psykisk hälsa

Alla kulturskolor i länet var överens om att det är angeläget att satsa på arbetet med psykisk hälsa, att kulturaktiviteter kan ha en stärkande betydelse, samtidigt som det också fanns en viss rädsla, berättar Åsa Lundmark. Många lärare i kulturskolorna menade att de inte är utbildade specifikt inom dessa områden, men orosmolnen luftades, och kulturskolorna prioriterade att börja jobba med detta område. En utbildning genomfördes med lärare, och pengar söktes och beviljades av Kulturrådet till projektet Kulturstark - Kulturskolor för psykisk hälsa, utöver medlen från arvsfonden. I nuläget genomförs drygt 30 delprojekt i länets kulturskolor inom ramen för projektet. Evelina Sandberg, regional koordinator vid Region Norrbotten, delgav oss bredden av dessa aktiviteter, allt från drop-in-verksamhet till estetisk verksamhet på ett SiS-boende. Kulturstark sker i samverkan med elevhälsan i kommunerna, dock något som önskas öka i omfattning.

– Ett sätt att mäta friskfaktorn och välmåendet är att använda sig av Touch &Tell´s emojimätning. De nästan 5000 emojitrycken under vintern hittills visar att deltagarna mår bättre efter kulturaktiviteterna än före, säger Evelina Sandberg.

Dans för hälsa

– Dans för hälsa är en forskningsbaserad insats för främjandet av ungas psykiska hälsa, säger Rebecka Strand, danskonsulent Region Norrbotten. Metoden har utvecklats av Anna Duberg, verksam på Institutionen för Hälsovetenskaperna, vid Örebro Universitet. Forskning visar att satsningar på dans för unga med psykisk ohälsa är väldigt kostnads- och välmåendeeffektivt. Dans för hälsa i Norrbotten sker oftast inom ramen för Kulturstark, och i den första omgången har 17 instruktörer utbildats. Metoden är ett komplement till den vanliga elevhälsovården, och resultatet visar sig bland annat som minskad trötthet, minskade kroppsliga och känslomässiga symptom, stärkt självtillit och upplevd hälsa. Rebecka Strand uppger att ungefär en tredjedel av kommunerna är igång, en tredjedel på gång, medan en tredjedel ännu saknar instruktörer.

Sara Lockby, danslärare vid Musik och dansskolan i Piteå kommun, exemplifierade hur dans för hälsa kan gå till i praktiken. Passet, som sker direkt efter skoldagens slut, startar med ett mellanmål, följt av uppvärmning, danskoreografi, andningsövningar, beröring, avslappning samt en avslutande pratrunda. Sara Lockby säger att det är ett gediget arbete med information och kontakt till elever, föräldrar och skola för att få denna elevgrupp av främst tjejer som inte mår bra att komma till danspasset. Det första och största steget är att vilja och våga komma över tröskeln till danssalen en första gång, därefter brukar de vilja fortsätta. En central princip är att ”Kom som du är!”, och danslärarna håller ofta sms-kontakt med eleverna för att stämma av. Elevuttalanden som ”Idag hade jag en riktigt jobbig dag men efter dansen vände det” visar att dans för hälsa är en väl värd satsning. På seminariet presenterades även Veronica Backe, alldeles ny samordnare Dans för hälsa, på Region Norrbotten.

Kultur i förskolan och skolan

Att ta del av professionella kulturupplevelser är en demokratisk rättighet för alla barn och elever, påtalade Sofia Lagerlöf Määttä, kultursekreterare i Kiruna kommun.

– Scenkonstupplevelser är en del av läroplansmålen, men de har också ett egenvärde. Mötet med konsten är ett möte med andra människor, men också ett sätt att spegla och möta sig själv. Kultur berör, ofta sås ett frö, eller att ett intresse väcks, säger Sofia Lagerlöf Määttä. Hon lyfter tre viktiga faser för barns och elevers kulturupplevelser som är viktiga för lärare att tänka på, nämligen innan, under och efter föreställningen. Upplevelsen börjar i förberedelserna före föreställningen, genom att till exempel visa flyers och att tala om vad som komma skall. Under själva föreställningen bör lärare lita på scenkonstnärernas förmåga att hantera publik, och låta elevers känslor ta plats, vilket kan fångas upp efter föreställningen.

– Det är viktigt att låta föreställning få ta tid att landa, och att tillsammans prata om vad som har setts, vad som upplevts, och samtidigt undvika de ytliga frågorna och svaren som ”det var bra eller dåligt”, säger Sofia Lagerlöf Määttä.

Text och foto: Björn Emmoth