Hoppa till innehållet
Lina Dovner
Lina Dovner visar hur man med hjälp av handens avstånd till en sensor kan förändra ljudet i ett Arduino-kretskort. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Oljud är också ljud – studenter lär sig ljudkonst och design

Publicerad: 18 januari 2023

På kursen ljudkonst och design får studenterna lära sig att gestalta och reflektera över sina visioner om ljud. Kursen avslutas med en ljudutställning på Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. En av utställarna 2023 var Lina Dovner.

Lina Dovner deltog med tre olika projekt.Den första  uppgiften gick ut på att gestalta en berättelse med hjälp av ljud. Lina Dovner bodde under en period i Düsseldorf, en tysk stad i  industriområdet Ruhr som var ett nav för den så kallade krautrocken på 1970-talet. Inspirerad av stadens musikscen och industriljuden i Ruhr samt ett studiebesök på Smurfit Kappa i Piteå valde Lina Dovner att förlägga sin ljudberättelse i industrimiljö. Verket bestod av en kortfilm som visades i Musikhögskolas egen biograf. Med hjälp av olika distade och repetitiva ljud förs besökarna genom olika stationer i en fabrik. En stiliserad film av en fabriks interiör som genomgår olika faser av visuellt brus förstärker den audiella berättelsen.

– På kursen i filmljud fick jag lära mig att ljudsätta bild. Nu fick jag istället bildsätta ljud. Bilden har jag hämtat från en bildbank, sen har jag lagt effekter på den i Adobe Premiere.

Medvetet dålig ljudmix

Till en början var Lina Dovners plan att spela in faktiskt fabriksljud. Men sen bestämde hon sig för att använda ljud från en ljudbank och fabricera egna ljud med hjälp av en synth. Ofta eftersträvar en ljudtekniker ett så rent ljud som möjligt, men för att skapa känslan av bullrig industrilokal ville Lina Dovner tvärtom göra en dålig ljudmix. Hon understryker att själva rummet var en viktig del av verket, inte bara den teknik som finns i rummet.

–  I biografen finns surroundhögtalare. Storleken på rummet har också betydelse för hur ljudet upplevs. Att biografen är nedsläckt gör förstås att filmduken syns tydligare, men det bidrar också till stämningen.

Klunkljud och skummande kolsyra

Den andra uppgiften syftade till att skapa ett ljudlandskap. Lina Dovner hade satt upp två små högtalare ovanpå läsk- och godisautomaten i främre entrén till Musikhögskolan. Ur högtalarna strömmar bruset från skummande kolsyra, klunkljud och knaprande på chips. Lina Dovner berättar att hon ville skapa känslan av ASMR-ljud. ASMR står för Autonmous sensory response och är ett vetenskapligt omtvistat fenomen som beskriver hur en del människor får neurologiska reaktioner på vissa ljud. Hon inspirerades av låten Hey QT i vilken artisten Hayden Durham marknadsför en fiktiv läsk. Lina Dovners ljuddesign samsas med ljudet från kylens fläktar.

Först tänkte hon att hon skulle maskera ljudet från kylarna men efter närmare eftertanke kom hon fram till att fläktljudet är en del av helhetsupplevelsen. Ett streck i räkningen var dock att installationen flyttades från den bakre entrén där folk bara passerar till den främre entrén där nischen som automaten står i också är en samlingsplats. Eftersom Lina Dovners ljudslinga bara är två minuter lång kan den bli ganska enerverande att höra om och om igen och i stället för att locka kunder jaga bort dem.

I sitt tredje verk ville Lina Dovner göra något där besökaren blir medskapare genom att använda den egna kroppen för att påverka ljudet. Hon kopplade därför en sensor till ett så kallat Arduino-kretskort.

Påverka ljudet med handen

Arduino består av ett kretskort och mjukvara vars gränssnitt låter användaren programmera vad som ska göras med den data som kommer in från sensorn. I det nodbaserade programmet Pure Data används denna data för för att kontrollera olika parametrar  Avståndet mellan sensorn och handen påverkar ljudet, ungefär som musikinstrumentet theremin; samtidigt som användaren hör hur ljudet förändras kan hen se hur de olika värdena i noderna förändras på datorskärmen.

Lina Dovner tycker det har varit roligt att få vara kreativ. Hon uppskattar också mycket läraren Nyssim Leffords föreläsningar om ljudkonstens historia. Tack vare kursen har hon blivit bättre på att sätta ord på sin egen skapandeprocess. 

– Det blir lättare att förklara för andra vad man vill åt. Men kanske ännu viktigare är att det gör mig bättre på att reflektera över vad jag gör och varför. Det hjälper mig att utvecklas vidare.

I framtiden funderar hon på att jobba med ljuddesign. Hon blev inspirerad av en gästlärare som hade jobbat med ett forskningsprojekt på Volvo som syftade till att använda ljud för att mildra åksjuka.

–      Ljuddesign är en spännande form av problemlösning.

Ruhr

Se och lyssna på Lina Dovners film som skildrar industrimiljö i ljud och bild.

Taggar