Hoppa till innehållet

Forskningskvalitet och reproducerbarhet

Publicerad: 28 oktober 2019

Förra veckan var jag i Stockholm på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) årskonferens. Temat var forskningskvalitet och reproducerbarhet; förmodligen det viktigaste ämnet vi forskare har att diskutera och reflektera över.

Att vårt nuvarande system, ofta kallat ”publish or perish”, varken är perfekt eller hållbart är välkänt. Vi tenderar att fokusera på antalet publicerade artiklar snarare än kvaliteten på varje artikel och vi har flera kvantitativa kvalitetsmått (citeringar, ”impact factor”, nedladdningar) och relativt få kvalitativa mått (bättre utformade studieupplägg, transparens, reproducerbarhet). Vårt tydliga fokus på publikationer som presenterar nya signifikanta fynd riskerar dessutom att överskugga vikten av studier som verifierar reproducerbarhet i forskningsresultat.

John P.A. Ioannidis, professor vid Stanforduniversitetet, var en av huvudtalarna på konferensen. Han presenterade några mycket intressanta men också alarmerande forskningsresultat gällande reproducerbarhet av kvantitativa forskningsstudier inom ett antal områden. 96 procent av den vetenskapliga litteraturen lyfter fram signifikanta och nya resultat  – men mindre än hälften av alla vetenskapliga studier går att upprepa. Inom vissa forskningsområden är reproducerbarhetsnivån så låg som 1 procent.

Risker kring reproducerbarhet

Några av de risker som listas av professor Ioannidis gällande reproducerbarhet är:

  • Svårigheter med att återskapa forskningsresultat
  • Hypoteser definieras efter att resultaten är kända
  • Dåligt utformade studieupplägg
  • Låg statistisk effekt
  • P-hacking
  • Publiceringsbias
  • Brister i datadelning

Ioannidis diskuterade också de fem så kallade Hongkong-principerna för att utvärdera forskare och främja god forskningssed:

  • Utvärdera forskares integritet och forskningssed, från idé till resultat.
  • Värdesätta noggrann och transparent rapportering av all forskning, oavsett resultat.
  • Värdesätta och utarbeta praxis för öppen vetenskap och forskning
  • Främja ett brett spektrum av forskning som inkluderar allt från innovation till replikerbarhet samt och forskningsaktiviteter och uppdrag som inkluderar kollegial utvärdering och inte bara publicering av artiklar.
  • Uppmuntra insatser som bidrar till god och ansvarsfull forskning och vetenskapliga aktiviteter.

Dagens främsta slutsats var att vår nuvarande publikationskultur måste förändras – vi behöver återgå till ett fokus på kvalitet, inte kvantitet. Den stora frågan är dock hur vi ska göra för att lyckas med detta.

Birgitta

Toppbild rektors blogg

Taggar