Hoppa till innehållet

"Händelserna bryter mot ett globalt ansvarstagande"

Publicerad: 8 december 2020

Under de senaste åren har en rad händelser inträffat som tydligt bryter mot ett globalt ansvarstagande när det kommer till klimat- och hälsorelaterade utmaningar, grundläggande demokratiska värderingar och den akademiska friheten. Två sådana exempel har fått flera svenska universitetsrektorer att reagera.

Det ena är när Donald Trump i våras beslutade att återkalla hela USA:s årliga budget på 400 miljoner dollar till WHO (15 procent av dess totala budget) och den andra när det i november framkom att avrättningshotet mot den fängslade svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali nu är akut.
 
Världshälsoorganisationen WHO är ett av FN:s fackorgan och spelar en viktig roll för att upprätthålla internationell folkhälsa. Genom åren har WHO bekämpat förödande infektionssjukdomar som sars, malaria, tuberkulos, aids och ebola. Att WHO tappar 15 procent av sin budget kommer att få kännbara negativa konsekvenser för folkhälsan runt om i världen. Att detta dessutom sker när världen står mitt i covid-19-pandemin och människor behöver WHO som mest, är ett förödande slag mot både världens hälsosituation och ekonomier, särskilt i låg- och medelinkomstländer. För, som alltid, är det de svaga som drabbas värst.

"Attack på demokratiska värderingar"

Irans fängslande av Ahmadreza Djalali, svensk medborgare och framstående forskare inom katastrofmedicin, för drygt fyra år sedan är en attack mot grundläggande demokratiska värderingar, den akademiska friheten och mot fri forskning och kunskapsspridning. Att hans dödstraff nu verkar vara nära att verkställas har fått politiker, Nobelpristagare och en mängd organisationer runt om i världen att reagera starkt. 21 av oss rektorer för svenska universitet och högskolor skrev nyligen en debattartikel där vi uppmanar den svenska regeringen, liksom det internationella samfundet, att agera kraftfullt för att få Ahmadreza Djalali frigiven. 

Luleå tekniska universitet är med i Scholars at Risk (SAR), ett nätverk som verkar för frihet och skydd för riskutsatta forskare.
Akademisk frihet utgör akademins ryggrad och är en grund för ett demokratiskt samhälle. Genom historien har akademisk frihet varit en princip som förenat universitet världen över och som utgör en garant för vetenskapens trovärdighet.
Vid EHEA:s (European Higher Education Area) ministerkonferens i november i år var frågan högt på dagordningen, bland annat genom antagandet av den så kallade Romkommunikén. 

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet

Toppbild rektors blogg

Taggar