Hoppa till innehållet

”Lagändringen drabbar enskilda personer, lärosäten och även Sverige”

Publicerad: 18 oktober 2021

Som jag tror att många av er redan har uppmärksammat i media så ändrades utlänningslagen den 20 juli 2021 genom att det infördes särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Lagändringen innebär att permanent uppehållstillstånd endast får beviljas om sökanden kan försörja sig själv. Då lagen (2005:716) inte specificerar eller tydligt definierar hur varaktig försörjningen ska vara, har Migrationsverket utarbetat en intern praxis som kräver att personen i fråga vid tidpunkten för prövningen ska visa minst 18 månaders framtida försörjning i form av arbete (eller näringsverksamhet). Inte ens tillsvidareanställningar som inleds med provanställningar godtas nödvändigtvis. Migrationsverket har inte heller informerat om några övergångsbestämmelser, vilket innebär att öppna ärenden om permanent uppehållstillstånd som inkom under den tidigare lagstiftningen nu behandlas enligt den nya.

"Allvarliga konsekvenser för hela högskolesektorn"

Lagen och den praxis som utarbetats påverkar speciellt doktorander och postdoktorer väldigt hårt, men den får också allvarliga negativa konsekvenser för hela högskolesektorn vad gäller konkurrenskraft och kvalitet utifrån en internationell jämförelse. Det innebär att den även utmanar och försvårar regeringens egen vision för Sverige som kunskapsnation och direkt motarbetar den intention som skrivs fram i den senaste forskningspolitiska propositionen; regeringens vilja och fokus på att stärka internationaliseringen då den är ett viktigt bidrag till att öka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning. 

Som svar på betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik” (SOU 2020:54) och den relaterade lagrådsremissen skickade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, in en skrivelse till Regeringskansliet i april där de negativa konsekvenser som det nya lagförslaget skulle få för Sveriges universitet och högskolor tydligt belystes. Då lagen trots detta gick igenom skickade SUHF in en skrivelse till Justitiedepartementet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Finansdepartementet i september rörande dessa nya krav. SUHF kommer även att förtydliga identifierade utmaningar och deras konsekvenser i en ytterligare skrivelse.

Markerat ställningstagande

Luleå tekniska universitet har också tydligt markerat sitt ställningstagande och kritik mot den nya lagen. Prorektor Pär Weihed har uttalat sig i media vid ett flertal tillfällen och universitetets styrelse har skickat en skrivelse (se bifogad pdf) till berörda departement där vi påtalar de negativa konsekvenser vi ser på individnivå, lärosätesnivå och nationell nivå om denna lag inte ändras eller universitet och högskolor ges undantag. Vi har också bett våra externa samverkanspartners att göra sin röst hörd i olika sammanhang för att markera vikten av att en ändring kommer till stånd å det snaraste. 

Med dessa skrivelser och andra åtgärder jobbar vi för att 1) övergångsbestämmelser ska införas, där Migrationsverket ändrar sin praxis vad gäller försörjningskravet för de ärenden som inkom före den 20 juli 2021; samt 2) att ett generellt undantag framgent bör införas för doktorander och unga forskare från kravet på att vara ekonomiskt självförsörjande i den snäva mening som Migrationsverket definierat.

Jag vill poängtera hur otroligt viktiga alla våra utländska doktorander, forskare, lärare och stödpersonal är för vårt lärosäte. Förutom er ämnesmässiga kompetens tillför ni nya perspektiv och erfarenheter, nya nätverk och kontakter, samt bidrar till att vårt lärosäte är en internationell, multikulturell och stimulerande arbetsplats och studiemiljö.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet

Toppbild rektors blogg

Taggar