Hoppa till innehållet

Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

Publicerad: 20 april 2021

Förra veckan bjöd forskningsråden Vetenskapsrådet, Formas, FORTE och Vinnova till ett möte med oss lärosäten för att presentera och diskutera uppdraget att ta fram förslag till en modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

Uppdraget ska senast den 1 juni 2021 redovisas till regeringen. (För mer information läs propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, prop. 2020/21:60, kapitel 6.1).

Den nya resursfördelningsmodellen ska ersätta dagens kvalitetsindikatorer (externa medel och bibliometri) med sakkunnigbedömning vid fördelning av nya anslag för forskning och utbildning på forskarnivå från och med 2023. Syftet är att fånga in ett bredare kvalitetsbegrepp som möjliggör mer rättvisande bedömning av olika forskningsområden och i ökad utsträckning premiera strategisk profilering och prioritering av forskning vid universitet och högskolor.

Samverkan med omgivande samhälle

Bedömningen av hög kvalitet ska, förutom att inkludera internationellt vedertagna kriterier som tar hänsyn till samtliga forskningsområden, även inkludera kvalitet i samverkan med det omgivande samhället som en viktig komponent i bedömningarna. Detta ska ske genom att medel fördelas till det som kallas profilområden i propositionen, strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet som lärosätena själva definierar. 

Enligt direktiven i forsknings- och innovationspropositionen är det lärosätena som ansöker om medel till profilområden och statliga forskningsråd som ansvarar för sakkunnigbedömningar av ansökningarna. Utgångspunkten är att samtliga lärosäten ska kunna tilldelas minst ett profilområde och att medlen inledningsvis specificeras som lärosätenas forskningsanslag. 

Tidsplanen för att utarbeta den nya modellen är extremt kort då den är planerad att införas från och med 2023. Minst 500 miljoner kronor beräknas fördelas enligt modellen för 2023 och 2024, för att sedan öka på sikt. Under mötet diskuterades bland annat kvalitetsaspekter och bedömningsgrunder för profilområdena, varav några av de mer återkommande var: vetenskaplig kvalitet, utbildning och forskning, tydlig utvecklingsprofil oavsett om profilområdet är etablerat eller nytt, tvärvetenskap, samverkan och lärosätesövergripande samarbeten. Jag håller med om alla dessa och lyfte speciellt vikten av att profilområden är lärosätesövergripande, eftersom jag tror det är viktigt för Sverige att vi skapar nationell styrka genom samarbete, inte skapar silos med flera liknande profilsatsningar vid olika enskilda lärosäten.

Konkurrensutsatt basfinansiering

En annan diskussionspunkt var dimensioneringen av satsningen. Med tanke på att det rör sig om basfinansiering, som genom förslaget blir konkurrensutsatt, var det många som ansåg att ju mindre beloppet är desto bättre, vilket innebär de 500 miljoner som stipuleras men inte mer. För att satsningen ska skapa så mycket nytta och så lite uppstarts- och utvärderingskostnader som möjligt ville alla att det skulle vara en långsiktig satsning på 5 år eller helst 5+5 år. Även här framförde jag liknande åsikter. Jag framhöll även behovet av att det görs en grov beräkning av den totala kostnaden för satsningen (modellutveckling, ansökningsarbetet, värderingen av ansökningarna och utvärderingen av både valda profilområden och satsningen i stort) i förhållande till budgeten. Detta för att synliggöra hur stor andel av summan på 500 miljoner kronor som blir kvar till forskning och utbildning (om något).

Innan vi vet hur den slutgiltiga modellen kommer att vara utformad och vilka kvalitetskriterier som kommer användas är det svårt att sia om hur satsningen kommer att påverka vårt lärosäte. Det är dock tydligt att fördelningen på profilområden inte kommer att följa de ordinarie fördelningsnycklarna. Enligt propositionen ska varje lärosäte få minst ett profilområde. Det betyder att de forskningstunga lärosätena är förlorare medan de mindre högskolorna är vinnare.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet.

Toppbild rektors blogg

Taggar