Hoppa till innehållet
presentationSTRUTen
Regeringens särskilda utredare Pam Fredman har haft i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Om den framtida styrningen av lärosäten

Publicerad: 13 mars 2019

Under hela 2018 har arbetet med den så kallade STRUT-utredningen varit påtagligt inom akademin såväl som bland nästan alla större aktörer och intressenter med en direkt koppling till universitets- och högskolesektorn.

I början av februari presenterade regeringens utredare Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, det efterlängtade betänkandet En långsiktigt samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i Stockholm. Matilda Ernkrans, vår nya minister för högre utbildning och forskning, var närvarande och salen var fylld av personer från lärosätena, akademiskt närbesläktade organisationer som SUHF, UKÄ, UHR och SFS, samt forskningsfinansiärer, regionala aktörer och representanter från Svenskt Näringsliv. 

Nu är det dags för remissprocessen, som med all sannolikhet kommer att vara omfattande med tanke på alla aktörer som berörs. Sista dagen för att svara på remissen är den 24 juni 2019, vilket betyder att det är dags att påbörja arbetet så att vi från Luleå tekniska universitet har ett genomarbetat, förankrat och tydligt remissvar att skicka in i slutet av juni. 

Min uppfattning är att akademin har varit positiv till utredningen och de övergripande principerna och förslagen genom hela processen. Osäkerheten och den tveksamhet som vissa lärosäten lyft relaterat till vissa förslag har främst varit kopplade till vad förslagen mer specifikt kommer att innebära för sektorn och olika lärosäten. Vid presentationen av betänkandet i början av februari poängterade flera också att utredningen faktiskt adresserar och föreslår förändring inom områden som både akademin och flera externa aktörer efterfrågat under lång tid. Jag hoppas därför att majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslagen, för om betänkandet röstas ned kommer det att dröja många år innan en ny utredning tillsätts med ett liknande syfte.

Vilka är då huvuddragen i betänkandet? 

Ett antal underliggande principer och normer beskrivs som viktiga för att åstadkomma en ändamålsenlig styrning. På en övergripande nivå lyfter betänkandet fram vikten av att riksdag och regering anger inriktningsmål och att lärosätena sedan har stor frihet i hur de väljer att jobba för att nå dessa målen. Tre återkommande principer av stor betydelse för betänkandet är:

  1. Att främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande.
  2. Att främja strategisk handlingsförmåga genom att ge lärosätena långsiktiga ramar och handlingsutrymme att profilera sig och ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar.
  3. Att stärka lärosätenas helhetsansvar för sin verksamhet genom ett nära samband mellan utbildning och forskning, samverkan med det omgivande samhället, samt att säkerställa att utvecklad kunskap och kompetens skapar nytta i samhället. 

För att säkerställa en samordnad, långsiktig, kunskapsbaserad och dialogbaserad process för målformulering och styrning föreslås en samlad proposition för högre utbildning och forskning varje mandatperiod, en dialogbaserad process som resulterar i fyraåriga planeringsförutsättningar, lärosätesspecifika överenskommelser för vissa mål som möjliggör profilering, samt att en analysfunktion inrättas med uppgift att göra samlade och oberoende analyser och uppföljning av politiken.

Slutligen presenteras några konkreta förändringar kopplade till resurstilldelningen. På övergripande nivå förslås att dagens två verksamhetsgrenar (utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och forskarutbildning) slås ihop till en verksamhetsgren och finansieras med ett samlat anslag där tilldelade medel baseras på tre delar: utbildning, forskning och särskilda medel för utpekade ändamål (nuvarande SFO är ett exempel).

Förstärka incitament för livslångt lärande

Utbildningsramen delas in i en fast bas (50 procent) och en rörlig del (50 procent). Den fasta ramen utgör en bas som inte varierar med det faktiska antalet helårsstudenter eller deras prestation medan den rörliga ramen avräknas årligen och baseras uteslutande på antalet helårsstudenter det aktuella budgetåret. Detta är tänkt att förstärka incitamenten för nyutveckling och livslångt lärande. I betänkandet föreslås även att ämnesbaserade ersättningsbelopp (så kallade prislappar) ersätts med en ekonomisk ram (ett samlat belopp) per lärosäte i kombination med ett lärosätesmål för det totala antalet helårsstudenter för den kommande fyraårsperioden. 

Forskningsramen innehåller också ett antal större förändringar. Den kanske mest diskuterade är förslaget att andelen direkta anslag ska öka från 40 till 50 procent för att stärka lärosätenas strategiska förmåga. Medel som omfördelas från statliga forskningsfinansiärer bör fördelas till lärosätena utifrån respektive lärosätes historiska tilldelning av bidrag från de berörda finansiärerna. Nuvarande basresurs till forskning och utbildning på forskarnivå som motsvarar 12 000kr/helårsstudent föreslås vara kvar men beräkningen ska göras vart fjärde år, inte varje år som idag. För att göra kopplingen mellan utbildning och forskning ännu tydligare anses det viktigt att uppdrag om ökad utbildningsvolym även leder till ökad tilldelning för forskning. 
För er som är intresserad hittar ni betänkandet här.

Birgitta

Taggar