Hoppa till innehållet

Om regeringens satsning på profilområden

Publicerad: 19 april 2022

Före påsk hölls ett möte mellan akademin och de finansiärer (Formas, Forte, Vinnova och Vetenskapsrådet) som i mars 2021 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Ett uppdrag som av många kort och gott benämns som regeringens modell för att utse profilområden.

Grundtanken är att införa en ny modell som är baserad på sakkunnigbedömning av profilområdesansökningar från lärosätena för att fördela ökade direkta forskningsanslag (basanslag). Enligt regeringen ska profilområden vara strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet som lärosätena själva definierar. Den nya modellen ersätter därmed den nuvarande fördelningen utifrån kvalitetsindikatorer (bibliometri och externa medel) för nya basanslag. Befintliga basanslag påverkas inte. Samtliga lärosäten ska kunna tilldelas anslag för minst ett profilområde.

Utgångspunkten för modellen är att den, på ett bättre sätt, ska bidra till att Sverige positionerar sig som ett av värdens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. En ytterligare utgångspunkt är att statens fördelning av forskningsmedel ska vara långsiktig och skapa drivkrafter för hög kvalitet i all forskning.

En ansökan från varje lärosäte

Finansiärerna ska lämna sin slutrapport till regeringen 1 juni 2022 och föreslår ett införande av modellen från 2024 och utbetalning av medel 2025. I uppdraget ingår inte att lämna förslag om fördelning av resurser eller villkor för medlen. Inte heller ingår det att lämna förslag om uppföljning och utvärdering av respektive lärosätes profilområde. Satsningen som sådan ska dock utvärderats efter sex till sju år.

Efter flera möten med representanter från akademin finns det nu ett justerat förslag som bygger på att varje lärosäte skickar in EN ansökan som beskriver valt profilområde med eventuella delområden. Det är fortfarande inte klart hur tydligt eventuella delområden måste vara länkade till det huvudsakliga profilområdet. Det är upp till lärosätena själva att definiera sitt profilområde, dess inriktning och omfattning. Ansökningarna från lärosätena jämförs därför INTE med varandra utan ska bedömas utifrån egna meriter.

Profilområdenas kvalitet föreslås bedömas av en panel av tio sakkunniga utifrån tre komponenter:

  • Vetenskaplig kvalitet (i förslaget föreslås att denna komponent ska kompletteras med ytterligare 2-3 experter, förutom de tio sakkunniga)
    • Är forskningen inom profilområdet av högsta internationella kvalitet och/eller har den potential att nå dit?
    • Finns det inom profilområdet potential för forskningsgenombrott och nydanande forskning?
    • Är forskningen genomförbar och finns det tillräcklig kompetens inom profilområdet?
    • Har etiska överväganden gjorts?
  • Förutsättningar för profilområdet
    • Är förutsättningarna sådana att profilområdet kan nå målet om högsta internationella kvalitet?
    • Är lärosätets engagemang, profilområdets organisation och genomförd riskanalys övertygande?
    • Ger omfattningen och sammansättningen av personal inom profilområdet goda förutsättningar?
    • Är kompetensförsörjningen god på kort och lång sikt?
    • Finns adekvat utrustning och infrastruktur?
  • Kvalitet i samverkan med omgivande samhälle
    • Är strategier och processer för profilområdet tillfredställande för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i samverkan med omgivande samhälle?
    • Bidrar profilområdets samverkan med omgivande samhälle till att stärka forskningens kvalitet och relevans?
    • Är det tydligt att de beskrivna samverkansaktiviteterna bidrar till resultat (värdeskapande) och lösningar till nytta för samverkansaktörer och omgivande samhälle?

Under mötet kom flera synpunkter från deltagande rektorer och övriga deltagare. På övergripande nivå är vi fortfarande kritiska till att basanslag fördelas genom ett ansökningsförfarande. Regeringen har dock tydligt angivit att alla lärosäten ska kunna ha minst ett profilområde. Det tolkar vi som att intentionen med satsningen är att alla berörda lärosäten ska använda profilområdena för en strategisk utveckling mot högre kvalitet i forskningen. Därför vore det rimligt att fokus för den externa sakkunnigbedömningen av profilområdena borde ligga på det valda profilområdets förväntade värde och betydelse, hur det stärker lärosätet och kopplar till lärosätets vision och strategi för framtiden.

Så är det tyvärr inte och en anledning till detta är att förslaget fortfarande påminner för mycket om en fördelning av projektmedel och inte är anpassat till att det är basanslag som ska fördelas. Förslaget är, exempelvis, inte anpassat till den variation av olika typer av profilområden som med stor sannolikhet kommer att föreslås från olika lärosäten, utan riskerar genom sina föreslagna utvärderingskriterier att styra och begränsa lärosätenas rätt att själva definiera vad som är ett profilområde vid det egna lärosätet.

Hög vetenskaplig kvalitet

I regeringens uppdrag står det att den grundläggande principen för den kvalitetsbaserade fördelningen av medel ska vara hög vetenskaplig kvalitet och att samverkan med det omgivande samhället är en del i detta kvalitetsbegrepp. I finansiärernas förslag står det istället högsta internationella vetenskapliga kvalitet och kvalitetsbegreppet är uppdelat i tre komponenter, som dessutom inkluderar relativt detaljerade utvärderingsfrågor.

Att kräva forskning av högsta internationella kvalitet kan göra det svårt för flera lärosäten att klara utvärderingen. Kravet på 2-3 ämnesexperter som bedömer den vetenskapliga kvaliteten i ett föreslaget profilområde tyder också på att denna komponent ges betydligt större tyngd jämfört med komponent två och tre. Uppdelningen i tre komponenter med underliggande utvärderingsfrågor som alla ska uppfyllas minskar, snarare än ökar, möjligheten till profilering.

Det hade varit bättre med ett smörgåsbord av utvärderingskriterier som lärosätena kan välja mellan. Kravet på forskningsgenombrott risker exempelvis att styra mot grundforskning medan kravet på samverkan med omgivande samhälle för att stärka forskningens kvalitet och relevans styr mot tillämpad forskning, för att ge två exempel på styrande utvärderingskriterier. Ett samlat kvalitetsbegrepp skulle göra det möjligt för ett lärosäte att i enlighet med regeringens intentioner själva definiera kriterier som nyskapande, samverkan, relevans, och därmed definiera kvalitetsbegreppet för det egna profilområdet.

Baserat på den omfattande feedback som gavs vid mötet ser vi nu fram emot ett reviderat förslag inom kort.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet

Toppbild rektors blogg

Taggar