Rektorsmöte med nye utbildningsministern

”Trots att vi är ett litet land är det världens bästa land att bo och växa upp i”, inledde vår nye utbildningsminister Mats Persson rektorsmötet, i en presentation av sig själv och sin karriär. Han menade vidare att eftersom vi är ett litet land sätter det sin prägel på våra industrier och företag som måste vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad, eftersom den nationella är för liten. Han lyfte även den digitala revolutionen som pågår och påminde om att teknikutveckling historiskt alltid har vunnit över både politik och den rådande samhällsordningen. Kriget i Ukraina, Rysslands aggressivitet, vikten av att inte elda på inflationen och energikrisen i Europa var också områden han tog upp.

För att Sverige ska kunna behålla sin position som kunskaps- och exportnation var det tre områden som Mats Persson och regeringen ansåg speciellt viktiga: excellens, internationalisering och innovation och han utvecklade vart och ett av dem.

Han uttryckte oro över att Sverige halkar efter i forskningsexcellens och som kunskapsnation när fler och fler företag väljer att lägga sin forskning utanför Sveriges gränser. En negativ konsekvens blir att vår nationella budget för forskning minskar. När det gäller excellens i forskningen jämförde han Sverige med Danmark, Schweiz och Nederländerna. De länderna publicerar sig bättre och kan därför anses ha högre excellens. Hans summering om Sverige och excellensforskning var: ”vi är inte dåliga men vi är inte nog bra, och vi tappar relativt mot andra länder”. Flera rektorer lyfte då vad som kan vara en viktig orsak till att Sverige tappar i excellens globalt, nämligen finansieringssystemet i den svenska akademiska forskningen. Vi har relativt låg andelen basanslag jämfört med de länder som Mats Persson refererade till. Det är ett problem som leder till korta planeringshorisonter, relativt styrd forskning, hög andel samfinansiering och stora transaktionskostnader.

För att öka internationaliseringen av universitet och högskolor behöver vi kunna attrahera fler forskare, speciellt unga lovande forskare. För att lyckas med det ansåg utbildningsministern att Migrationsverket måste börja införa separat beredning av uppehållstillstånd för högutbildade personer, till exempel forskare.

Välfungerande innovationssystem är avgörande för att forsknings- och utvecklingsprojekt ska stärka befintliga företag och leda till nya produkter och tjänster. I relation till det tog Mats Persson upp vad han kallade den svenska paradoxen, som han i korthet beskrev som att vi har höga utgifter för forskning och utbildning, men liten utdelning i form av innovationer – det ville han förändra.

Därefter följde en frågestund för oss rektorer där vi bland annat diskuterade profilområden, myndighetskapital, omställningsstudiestödet, lärosäteslandskapet i Sverige och vilken rollhögskolorna ska ha. Andra frågor var hur vi säkrar excellens och kvalitet i utbildningen med tanke på den urholkning av prislapparna som skett under lång tid och hur utbildningsministern ser på den statliga styrningen av svenska lärosäten med tanke på att möjligheten till statlig styrning är så extremt stora jämfört med många länder. Vi var också tydliga med att innovationskontoren och holdingbolagen behöver stora tillskott för att de ska kunna levererar bra resultat i linje med regeringens intentioner.

Flera av våra frågor och inspel hade så klart inga tydliga svar ännu, men det ska bli väldigt spännande att se vilka förändringar och åtgärder som vår minister kommer att föreslå för att skapa de resultat han strävar att nå när det gäller excellens, internationalisering och innovation.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet