Hoppa till innehållet

”Vi äskar medel för satsningar av stor vikt”

Publicerad: 26 maj 2021

En gång per år har alla lärosäten en så kallad myndighetsdialog där vi under 90 minuter träffar statssekreteraren eller departementsrådet, vår handläggarkontakt och ytterligare några handläggare från utbildningsdepartementet.

Förra veckan var det dags för vår dialog. Innan dialogen har vi lämnat in vårt budgetunderlag där vi berättar om vår verksamhet, lyfter frågor vi tycker är viktiga och äskar medel för satsningar som vi anser av stor vikt.

I både vårt budgetunderlag och under myndighetsdialogen började vi med att berätta om de stora investeringar och etableringar som pågår i våra två regioner och som kommer att fortgå de kommande 10-20 åren. Detta är satsningar av stor nationell vikt ur ett ekonomiskt och näringslivsperspektiv, men minst lika viktigt från ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv då alla företagssatsningar och etableringar är fokuserade på basindustrins gröna omställning. Det handlar om investeringar på långt över 1000 miljoner, vilket innebär unika möjligheter men även betydande samhällsutmaningar.

Tiotusentals anställda

En av de mest avgörande utmaningarna är kompetensförsörjningen, då det kommer att behövas tiotusentals fler anställda inom de olika industrisatsningarna och dessa kommer i sin tur att generera ett ökat behov av arbetskraft inom samhällets alla olika områden. Här har vi som universitet naturligtvis en viktig roll att spela men för att kunna ta vårt ansvar behöver regeringen göra särskilda satsningar på vårt lärosäte inom ett antal olika områden.

Nedan listar jag några av de satsningar som vi äskar särskilda medel för:

• Utifrån det faktum att vi är det lärosäte i Sverige med flest verksamhetsorter och att avståndet mellan den sydligaste och nordligaste av dessa är 50 mil (samt att vi täcker in Sveriges två största regioner och därmed en tredjedel av landets yta) så anser vi att regeringen bör tillskjuta universitetet 25 miljoner kronor per år för utveckling av samtliga verksamhetsorter. 

• När det gäller VFU-platser efterfrågar vi en nationell samordning för att möjliggöra VFU-platser för studenter i hela landet. Detta är av stor betydelse för oss, och för alla andra lärosäten, som säkrar tillgängligheten av bra utbildningar till hela landet genom distansutbildning. 

• Vi anser att det måste ges bättre förutsättningar att bedriva praktik- och professionsnära skolforskning vid samtliga lärosäten som ger lärarutbildning. Med utgångspunkt i det omfattande regionala ansvar, och det verksamhetsutmaningar som det innebär att säkra god lärarutbildning för en tredjedel av Sveriges yta, äskar vi 20 miljoner kronor/år.

• Vi betonar också vikten av att förutsättningarna för att bedriva konstnärlig forskning måste förbättras.

• Universitetet betonar att deltagandet i Europauniversiteten måste stödjas nationellt för att ge mer likartade ekonomiska förutsättningar och äskar för detta 5 miljoner kronor per år mellan 2021-2023.

• För att säkra Sveriges unika och internationellt starka position önskar vi bidra till Sveriges kompetensförsörjning genom en nationell forskarskola i rymdteknik samt utveckling av Esrange genom utbildning och forskning inom de nya unika discipliner som ingår i satsningen på Esrange testbädd. För detta äskar vi totalt 15 miljoner kronor/år.

• Med tanke på det starka bidrag universitet kan erbjuda när det gäller hållbar råvaruförsörjning för hela Sverige anhåller vi om ett nationellt uppdrag med tillhörande finansiering.

• När det gäller vårt samarbete med Northvolt, Skellefteå kommun och RISE inom Arctic Centre of Energy äskar vi medel för utökat utbildnings- och forskningsanslag på 20 miljoner kronor/år.

• Vi påpekar också vikten av att alla starka forskningsmiljöer inom AI i Sverige inkluderas i departementets olika AI-satsningar inom forskning och utbildning. Detta för att bredda dagens starka fokus på grundforskning till att även inkludera tillämpad forskning och därmed de lärosäten som ligger i framkant inom detta område.

Externfinansiering har ökat

Vi lyfte också frågan om fördelningen mellan bas- och externfinansiering som sedan 1990-talet har inneburit att andelen basfinansiering har minskat medan andelen externfinansiering har ökat. Regeringens förslag på profilområden (som jag skrivit om tidigare i  bloggen) är ytterligare ett steg i denna riktning. Dessutom argumenterade vi för det orimliga i att medfinansieringen för tillämpad forskning är så mycket mer omfattande jämfört med grundforskning. Att tillämpad forskning kräver medverkan från, och samarbete med, externa aktörer är logiskt, men att lärosäten med en tillämpad profil har helt andra krav på medfinansiering är inte rimligt.

Sannolikheten att erhålla medel från äskanden är inte stor, men det är trots det viktigt att markera viktiga områden för oss som lärosäte och de insatser vi gör på nationell och regional nivå.

Hälsningar,
Birgitta 

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet.

Toppbild rektors blogg

Taggar