Elevinflytande med förhinder

Publicerad: 22 april 2006

Att skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller samhällets demokratiska uppdrag råder det bred politisk enighet om.
Demokratin tycks vara på frammarsch.
Samtidigt har de etablerade demokratierna i väst problem med att kanalisera unga människors politiska engagemang – något som är nödvändigt för att hålla liv i de demokratiska institutionerna. På sikt riskerar detta faktum att leda till en demokrati i kris. Misslyckas skolan med sitt demokratiska uppdrag riskerar demokratin att få ett försvagat fotfäste bland kommande generationer.
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet har Mats Danell tittat närmare på hur den svenska skolan ”fostrar” sina elever till demokratiska medborgare, med utgångspunkt i bland annat elevinflytandet och läroplanernas intentioner.

I perspektivet av att skolan löper risk att misslyckas med sitt demokratiska uppdrag och demokratin därmed får ett svagare fotfäste bland kommande generationer, blir frågan om vilka demokratiska erfarenheter dagens ungdomar får i skolan särskilt viktigt. Från samhällets sida har det gjorts olika satsningar för att stimulera just frågan om elevinflytande och Mats Danell visade i sin licuppsats att omständigheterna i pedagogernas/lärarnas arbete snarare än intentionerna i läroplanen är det som styr när det gäller att forma elevernas inflytande.

I den nu aktuella doktorsavhandlingen På tal om elevinflytande – Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal, med vilken Mats Danell disputerar den 24 februari, har han beskrivit och utvecklat frågan om hur ett arbetslag formar och upprätthåller elevinflytandet vid en skola.
Vad händer med elevers inflytande i skolan inom ramen för pedagogernas samtal? I ett vidare perspektiv kan som sagt frågan definitivt anses hänga samman med demokratins framtid.

- Resultaten visar att samtalen används som en frizon där läroplanens intentioner eller gemensamma överenskommelser i frågan om elevinflytande neutraliseras. I samtalen använder pedagogerna/lärarna en repertoar av strategier för att bevaka zonens neutralitet på arbetslagsnivån, säger Mats Danell.

Hur elevinflytandet utformas rent praktiskt är alltså beroende av vad de enskilda pedagogerna uppfattar som möjligt att realisera. Å ena sidan tilldelas eleverna inflytande – men å den andra regleras och kontrolleras det inflytandet genom olika ”regler” som handlar om arbetsformer, objekt och specifika områden. Det innebär att för vissa elever integreras elevinflytandet i skolarbetet, men för andra marginaliseras det.

Resultaten visar att samtalen om elevinflytande på samma gång var framåtsträvande och tillbakabildande för själva elevinflytandet.

- Samtidigt som arbetslaget har prioriterat frågan om elevinflytande så upphävs de goda intentionerna av samtalet i kollegiet. Mål i läroplanen och lokalt uppsatta mål om elevinflytande neutraliseras eller ställs åt sidan. Utvecklingen av elevinflytandet styrs av pedagogernas motiv att få verksamheten att fungera och frågan om elevinflytande hamnar på undantag, trots att den prioriteras, säger Mats Danell.

Mats Danell är född i Haparanda, uppvuxen i Luleå och bosatt i Hortlax. Han har både mellanstadie-, ämnes- och speciallärarutbildning och har arbetat i grundskolan, på Skolverket, som utredare i Piteå kommun och som lärare på lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Mats Danell, tel. 0920-49 16 51, mats.danell@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se