LTU vs Linné

Publicerad: 9 januari 2007

Linné-året 2007 innehåller mängder med arrangemang runt om i landet – utställningar, föreläsningar, exkursioner och filmvisningar för att bara nämna några.
LTU:s bidrag är ett antal seminarier och föreläsningar under Populärvetenskaps flagg – arrangemang som kompletteras med dokumentärfilm och vetenskapsteater.

De flesta svenska lärosäten har utformat egna program med anledning av Linnéåret, så också Luleå tekniska universitet. Rektor Pia Sandvik Wiklund sitter i styrgruppen för projektet Linné i norr och LTU har valt att lägga sina Linné-aktiviteter inom ramen för föreläsningsserien Populärvetenskap.

- Vi har valt att inte prata så mycket om Carl von Linné i sig, utan mer om den tid och kultur som formade honom som person. Vi har därför identifierat Linné i de tre forskarroller som är relevanta för just Luleå tekniska universitet – den som äventyrare/kolonialist, den som naturvetare och sist men inte minst den som entreprenör, säger Soy Lundqvist, projektledare för Populärvetenskap.

Det första arrangemanget är en kvällsföreläsning under rubriken Var Linné kolonialist? – Den lappländska periferin återerövrar sin historia. Under den tidiga delen av 1700-talet gjorde Linné sin lappländska resa, en tid fylld av europeiska upptäckter och naturvetenskaplig katalogisering. Ur det perspektivet var Lappland faktiskt lika exotiskt som Afrika och frågan är dels hur mycket den tidsandan skapade Linné, dels hur mycket av den koloniala bilden av Lappland som lever kvar i vår egen tid.
Historikerna Lars Elenius och Christer Karlsson tar åhörarna med på en resa i Linnés tidevarv, en resa som fortsätter rakt in i nuet med hjälp av filmaren Liselott Wajstedt. Hennes film Samedotter jojk berättar om hennes personliga resa för att erövra den samiska identitet hon förlorat.

Nästa kvällsföreläsning med Linné-tema handlar om drivmedel från skogen och tar sin utgångspunkt i det faktum att jordens oljeresurs är ändlig. Detta har bland annat lett till ett ökat intresse att nyttja biomassa som ersättning och i snabb takt startas nya projekt för att omvandla biomassa till just drivmedel. Rikard Gebart, adjungerad professor vid LTU och föreståndare för Energitekniskt centrum (ETC) i Piteå, ger sin bild av vilka de viktigaste omvärldsfaktorerna är och kompletterar med att berätta om lite av den forskning som pågår.
Därefter följer ett samtal mellan ett antal forskare och andra aktörer inom området.

Den amerikanske professorn Richard Florida hävdar att kreativa städer kännetecknas av att de bygger på teknologi, talang och tolerans. Sådana städer attraherar kreativa människor och blir därför centrum för tillväxt. Med ett sådant synsätt blir givetvis platser, livsstilar och lärande miljöer en bas för framåtskridande och det mänskliga klimatet minst lika viktigt som affärsklimatet.
Hur detta stämmer överens med Norrbotten samtalar unga entreprenörer, företrädare för basindustrier och debattörer under vårens tredje Linné-seminarium.

Den sista Linné-föreläsningen har rubriken Global uppvärmning, ett ämne som är minst sagt högaktuellt. Ofta antas denna uppvärmning bero på den så kallade växthuseffekten, men Bo Nordell, professor i förnyelsebar energi, har en annan förklaring. Hans tes baseras på den enkla principen att om man släpper ut värme i ett rum blir det varmare – något som är sant också i det ”globala rummet”.
Kvällen avslutas med smygpremiären av föreställningen Emma von Linné av och med Vetenskapsteatern.se

Mer information om ovanstående föreläsningar och rester av Populärvetenskaps program återfinns på www.ltu.se under rubriken Populärvetenskap.

Upplysningar: Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11, soy@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se