Samverkan - ett magiskt ord

Publicerad: 18 mars 2008

Samverkan och nätverk mellan organisationer blir allt vanligare och återkommer numera som viktiga ledord för de flesta verksamheters utformning och inriktning. Även om samverkan och nätverksorganisering framförallt har kopplats samman med det privata näringslivet, initieras och uppmuntras organisationsöverskridande projekt allt oftare också inom offentlig och social sektor. Samverkansprojekt ses i det avseendet vanligen som ett sätt att mer effektivt nyttja samlade samhällsresurser, att öka medborgarnas påverkansmöjligheter i verksamhetsutövning och hantera gemensamma klientgrupper.

Trots att samverkan i projekt och nätverksgrupper blivit en populär strategi för att utveckla komplementära intressen och/eller hantera gemensamma problem, visar sig en sådan organisering ofta vara svår att genomföra i praktiken. I doktorsavhandlingen Samverkan är ett magiskt ord – motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering analyserar Johan Hörnemalm fem olika samverkans-konstellationer; tre samverkansprojekt mellan myndigheter och två arbetsgivarnätverk. Samtliga dessa konstellationer har initierats i Norrbottens län för att utveckla och främja  rehabiliteringsarbete.

Fokus i avhandlingen ligger på inneboende källor till spänningar i hur samverkan organiseras, där situationen och villkoren för dem som utgör operativa representanter – handläggare och personalkonsulenter – problematiseras.

- Resultaten visar att samverkan ofta tenderar att bli en isolerad företeelse där få personalgrupper inom moderorganisationerna är involverade. Bristen på verktyg för resultatuppföljning, informations- och kunskapsspridning samt ett strategiskt stöd från chefer, gör att kopplingarna mellan grupperna av handläggare/personalkonsulenter och ordinarie verksamhet över tid blir svaga, säger Johan Hörnemalm som disputerar den 28 mars i ämnet arbetsvetenskap.

Således har samverkansprojekten endast i begränsad utsträckning fungerat som arenor för verksamhetsutveckling och frågan om legitimitet och långsiktig kontinuitet i samverkan tenderar att bli svårhanterbar. Genom de spänningar som illustreras i avhandlingen är förhoppningen att skapa en större medvetenhet om möjligheter och hinder i organiseringen av samverkan, så att de ofta högt ställda förväntningarna på samverkan som förändrings- och utvecklingsstrategi i högre grad ska kunna infrias.

Johan Hörnemalm (född Ohlsson) kommer ursprungligen från Kågedalen i Västerbotten, men flyttade som tioåring till sin nuvarande hemstad Piteå. Han har arbetat som frilansande skribent och egen företagare och tog 2003 en examen vid Luleå tekniska universitet baserad på fristående kurser inom sociologi med inriktning arbetsvetenskap och personaladministration. Efter examen arbetade Johan Hörnemalm vidare med utvärderingar av så kallade ”brytprojekt” på uppdrag av länsarbetsnämnden, projekt som skapade intresse för frågor som har att göra med aktivering och rehabilitering till arbete.

En sammanfattning tillsammans med en PDF av avhandlingen finns att ladda ner via länken nedan.

Upplysningar: Johan Hörnemalm, tel. 070-636 27 81 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Relaterade länkar