Svensk miljölagstiftning vs urminnes hävd

Publicerad: 20 september 2006

Den 27 september presenteras en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet med fokus på en minst sagt kontroversiell fråga. Det handlar om samiska rättigheter och markanvändning och doktoranden Christina Allard har bland annat jämfört rättsläget i Nya Zeeland, Kanada och Sverige.

Christina Allards doktorsavhandling – Two sides of the coin: Rights and duties. The interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada - är den första svenska juridiska avhandlingen i ämnet.
Kortfattat behandlar studien förhållandet mellan miljölagstiftning och traditionella samiska rättigheter baserade på urminnes hävd. Avhandlingen analyserar och diskuterar även frågan om hur lagstiftningen kan bidra till ett hållbart bruk av mark och vatten inom det samiska kärnområdet, alltså renskötselområdet.
Det finns således både ett rättighetsperspektiv och miljöskyddsperspektiv.
Fokus i projektet har även förändrats under årens gång där det miljörättsliga inslaget initialt var större.

- Ganska snart förstod jag att det var nödvändigt att analysera den rättsliga grunden för de samiska sedvanerätterna djupare eftersom de är oklara och en viktig del av problembilden. Som bekant karaktäriseras renskötselområden av flera aktörer med många olika intressen som typiskt sett står i konflikt; det gäller både exploaterings- och bevarandeintressen och lagstiftningen är långt ifrån tydlig när det gäller hur en intresseavvägning ska ske. I avhandlingen är det området där renskötsel bedrivs som står i fokus, vilket innebär att jag också analyserat de miljökrav som ställs på rennäringen, säger Christina Allard.

Avhandlingen inkluderar en omfattande jämförelse med rätten i Nya Zeeland och Kanada, vilket varit befruktande för forskningsprojektet. Liknande markanvändningskonflikter är tydliga även i dessa båda länder, men olika rättsliga lösningar har utvecklats.

- I alla tre länderna har det varit svårt att rättsligt förklara urbefolkningarnas rättigheter. Alla tre rättsordningarna använder gamla fastighetsrättsliga begrepp som inte är anpassade till urbefolkningarnas traditionella markanvändning. I Sverige används främst urminnes hävd, men denna rättsfigur har utvecklats inom bondekulturen och det föreligger flera oförenligheter, något som fått mig att dra slutsasen att en anpassning är nödvändig, säger Christina Allard.

Jämförelsen har tydliggjort att kolonisationsprocessen inte är rättsligt relevant i det svenska rättssystemet, till skillnad från i de två andra länderna. Den svenska rätten erkänner alltså inte att samerna därigenom har en särskild ställning jämfört med andra grupper i samhället, något som får viktiga följdeffekter i utformningen av lagstiftningen, till exempel för samråd vid exploateringar.

- I kanadensisk rätt är det tydligt att staten har ett särskilt ansvar att upprätthålla ”the honour of the Crown” i alla frågor som rör urbefolkningen, kommenterar Christina Allard.

Christina Allard menar även att det finns stora brister i den fysiska planeringen inom det svenska renskötselområdet. Det finns ingen bra strategisk miljöplanering där samverkande miljöfaktorer kan bedömas. De bindande planerna innefattar endast mindre markområden och förutsätter en koppling till bebyggelse. Den övergripande kommunala översiktsplanen är inte juridiskt bindande och omfattar endast en kommun, medan samebyarnas betesmarker oftast omfattar flera kommuner och bristen på adekvat planering har även negativa effekter på möjligheter att utöva renskötselrätten, som inkluderar jakt- och fiskerätt. Lagstiftningen är alltså inte ändamålsenligt utformad för dessa vidsträckta områden med lite bebyggelse och stora, relativt orörda områden.

Christina Allard påbörjade sina forskarstudier hösten 1999 och har under tiden fram till disputationen också hunnit med att få en son. Hennes handledare är professor Gabriel Michanek och professor Bertil Bengtsson, före detta justitieråd i Högsta domstolen och domare i det så kallade Skattefjällsmålet har fungerat som biträdande handledare.

Upplysningar: Christina Allard, tel. 0920-49 13 79, christina.allard@.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se