Hoppa till innehållet
Foto: Melina Granberg
Åsa Wikberg Nilsson undervisar morgondagens designingenjörer. För henne är det självklart att låta studenterna jobba normkreativt så att vi i framtiden kan få mindre stereotypa produkter. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

52 kort för normkreativitet

Publicerad: 4 mars 2016

Slägghammaren, skiftnyckeln och hävstången är olika taktiker i ett nytt metodverktyg för normkreativ innovation – ett nytt begrepp som har väckt intresse världen över. Verktyget är en kortlek som ska hjälpa till att skapa designlösningar som fungerar för fler och inte exkluderar grupper i samhället.

– Min förhoppning är att vi får en större medvetenhet och att vi slutar få produkter som är så uppenbart stereotypa. Till exempel rosa och svarta rakhyvlar med helt olika formspråk, och reklam som sedan hänger ihop med det. Att jobba med normkritisk innovation handlar om att komma runt detta, att åstadkomma något nytt, säger Åsa Wikberg-Nilsson som är universitetslektor inom industriell design vid Luleå tekniska universitet.

– Verktyget ska kunna användas av alla företag som på något sätt jobbar med produkter och tjänsteutveckling. En förhoppning är att designbyråer köper in kortleken och har den som en påminnelse att inte återskapa stereotyper. Google och den stora designbyrån Ideo i Kalifornien har redan visat sitt intresse för den. Kortleken kommer också användas i undervisningen av våra studenter inom teknisk design, säger Åsa Wikberg Nilsson.

Stöttar en normkreativ designprocess

Bakom verktyget ligger det Vinnova-finansierade forskningsprojektet Genuslabbet. I detta har sex olika företag och designbyråer samt Åsa Wikberg Nilsson och tre andra forskare (Mariana Alves, Centrum för arkitektur och design; Karin Ehrnberger, Kungliga tekniska högskolan och Marcus Jahnke, Sveriges tekniska forskningsinstitut) jobbat med att ta reda på vad normkritisk innovation kan vara.

Resultatet är en kortlek med 52 metoder som antingen kan användas enskilt eller i grupp. Metoderna hjälper bland annat till att utmana våra egna perspektiv, omvärdera våra sanningar och ställa kritiska frågor – något som är avgörande för att skapa normkreativ innovation.

– Den viktigaste fördelen med metodkort i jämförelse med till exempel en bok är att de är lätta för grupper att samlas kring. De ger en snabb överblick och uppmanar till att gå från ord till handling, avslutar Åsa Wikberg Nilsson.

Taggar