Hoppa till innehållet
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Debatt: Kunskapsbrister står i vägen för ett fossilfritt välfärdsland

Publicerad: 1 mars 2017

Nyligen lanserade regeringen en ny klimatreform med nollnettoutsläpp av växthusgaser som målsättning. Men för att nå målet krävs omfattande samhällsomställningar. Forskning vid Luleå tekniska universitet visar att viktiga bidrag kan åstadkommas genom att handla med funktion istället för produkter. Debattartikeln publiceras idag i Ny Teknik.

En avgörande utmaning för att nå klimatmålet till 2045 handlar om hur vi med begränsade resurser kan tillfredsställa människors behov och förbättra välfärden för en ökande befolkning – utan att försämra miljön. Stora vinster i resurseffektivitet kan göras genom att ersätta nuvarande linjära affärsmodeller med cirkulära prestandabaserade där funktion levereras i stället för produkter.

I dag görs affärer fortfarande i huvudsak på traditionellt sätt, där företag försöker optimera lönsamheten med hjälp av försäljning av produkter med tillhörande eftermarknad. Tio års forskning vid Luleå tekniska universitet har kunnat på visa signifikanta hållbarhetsvinster när företag istället utvecklar, säljer och ansvarar för tillgänglighet av funktion. Med så kallade funktionella produkter tjänar företagen, till skillnad från de föråldrade affärsmodellerna, inga pengar vid försäljningen eller på eftermarknad. När leverantören enbart får betalt för den funktion som levereras till kunderna skapas incitament för att utveckla resurseffektiva system som genererar mycket värde och låg risk för kunden över hela livscykeln. Tittar man exempelvis på fordon är det idag lönsamt att sälja stora volymer vilket kräver stor resurstillförsel. Samtidigt är nyttjandegraden i snitt mycket låg eftersom fordon ofta står parkerade större delen av tiden. I en prestandabaserad affärssituation skulle bättre mobilitet uppnås för kunderna genom smart drifthantering av färre fordon med hög nyttjandegrad varpå resurstillförseln skulle minska drastiskt. Dessutom skulle mervärden kunna erbjudas i form av olika transportslag vid olika tillfällen. Dragbil under semestern, skåpbil vid flytt och säker pendlarbil till arbetet.

Funktionsleveranser kräver med andra ord totalt sett mindre resurser för att åstadkomma mer nytta för kunderna än vid produktförsäljning vilket skulle generera viktiga industriella bidrag till den cirkulära samhällsekonomin. Med prestandabaserade affärsmodeller skapas incitament för hållbar utveckling där ekonomi och ekologi inte längre står mot varandra utan lever i symbios.

Vi ser i dag en samhällstrend där delningsekonomi och cirkularitet ökar samtidigt som behovet av ägande minskar. Trots det finns än så länge inget företag som erbjuder den här typen av funktionskontrakt. Om nu företag kan bli lönsamma och samtidigt minska de ekologiska fotavtrycken, varför gör ingen affärer på det här sättet? En viktig anledning är kunskap. Många tror fortfarande att det är lämpligt att använda system som är utvecklade för produktförsäljning. Det kan gå att göra lönsamma funktionsaffärer på det sättet men för en effektiv resursanvändning har forskning visat att dedikerade system för funktionsleverans behöver utvecklas. Kunderna behöver dessutom lära sig hur man köper funktion och hur sådana kontrakt ska skrivas. Forskning har visat att även offentlig sektor har mycket att vinna på prestandabaserad upphandling. Exempelvis inom infrastruktur där man istället för att upphandla underhåll, renoveringar och reparationer kunde upphandla funktion av typen ”tillgänglighet av körbar vägsträcka”. Ansvarsfördelningen blir då tydlig där leverantören inte ges möjlighet att skylla på någon annan vid utebliven leverans.

Det finns ett antal utmaningar för att detta paradigmskifte ska ske inom industrin. Bland annat handlar det om organisation, utvecklingsprocesser, stödverktyg, monitorering, försäkringsfrågor samt balans- och resultaträkning. Men det krävs också politiska insatser för att Sverige ska ta ledningen i den cirkulära samhällsekonomin.

Den nya klimatreformen pekar visserligen ut en riktning men det krävs konkreta åtgärder för att nå målen. Exempelvis kan offentlig sektor som kund utgöra startskottet för cirkulära prestandabaserade affärer, vilket även pekas ut i regeringens upphandlingsstrategi. Stat, kommuner och landsting är stora kunder och kan med sina upphandlingar påverka samhällsutvecklingen. Regeringen skulle även kunna bidra till att Sverige tar ledningen i den cirkulära samhällsekonomin genom att skapa incitament för resursansvar över livscykeln. Eftersom det i dag inte finns någon aktör som fullt ut gör affärer på det här sättet har svenska företag möjlighet att vara först ut på marknaden. Rätt satsningar på en smart cirkulär industri skulle innebära att Sverige hamnar i framkant och därmed också har möjlighet att konkurrera med att bli världens första fossilfria välfärdsland.

debatt_cirkular.jpg

Magnus Karlberg

Bitr. Professor, Luleå tekniska universitet

Mats Näsström

Bitr. Professor, Luleå tekniska universitet

Ylva Fältholm

Professor, Luleå tekniska universitet

Lars-Erik Lindgren

Professor, Luleå tekniska universitet

Staffan Lundström

Professor, Luleå tekniska universitet

Taggar