Tack, Erik Höglund!

Publicerad: 15 juni 2018

Några dagar innan prorektor Erik Höglund ska hålla avtackning inför sin pensionsavgång, dyker en person upp i dörröppningen till hans kontor och undrar om Erik känner igen honom. Det gör han nu i ärlighetens namn inte vid första anblicken. Men så fort mannen presenter sig faller korten på plats. Det är Roger Estefors, som står där i dörren, kårordförande för teknologkåren vid Luleå tekniska universitet på 1970-talet. De båda har inte setts sedan 1977.

Det året tog Erik Höglund sin civilingenjörsexamen. Det var ett sökandets tidevarv när det gäller högre utbildning och han kom att bli universitetet troget i fyra decennier.

– Jag har varit med på hela resan och fått se Luleå tekniska universitet växa fram. När man varit så länge på universitetet, blir man också väldigt lojal med stället. Att få vara med och utveckla universitetet till ett bra lärosäte med bra forskning och utbildning, det har varit roligt. Att det går bra för universitetet är ett kvitto på att man vistas på ett bra ställe, säger Erik Höglund.

Blev ämnesföreträdare 33 år gammal

I en broschyr inför Luleå tekniska universitets 20-års jubileum 1991, står det ordagrant i bildtexten intill ett porträtt av Erik Höglund: ”Erik Höglund professor och ”egen produkt”.  Alla de som varit länge vid Luleå tekniska universitet förstår exakt vad som avses med de orden.  Erik Höglund var den första professor vid Luleå tekniska universitet (1989) som gått hela vägen vid Luleå tekniska universitet. Det innebär att han tagit examen (civilingenjörsexamen 1977), doktorerat 1984, för att därefter bli ställföreträdande professor 1986 och full professor 1989 - allt detta vid Luleå tekniska universitet. Men meritlistan på ledningsuppdrag är betydligt längre än så.

Vi börjar med 1986. Då blev Erik Höglund, uppvuxen i Ådalen, utnämnd till ämnesföreträdare för maskinelement, vid Luleå tekniska universitet endast 33 år gammal och kom att inneha det uppdraget i drygt trettio år, ett rekord.

– Jag hade ingen plan, ingen karriärsstege klar för mig. Utmaningarna har dykt upp, efter varandra. Andra har frågat och jag har tackat ja. Så kan man sammanfatta min resa. Jag har tänkt att när någon frågar mig om ett uppdrag har den personen nog funderat en hel del själv om jag är lämplig, annars skulle jag inte fått frågan. Och jag har alltid tyckt om att lära mig nya saker och prova på något nytt. Därför har jag ofta sagt ja. Genom att universitetet utvecklas behövs det också folk på olika uppgifter.

– Det kom aldrig till min kännedom då att någon skulle ha tyckt att jag var ung när jag blev ämnesföreträdare. Min företrädare professor Bo Jacobson var också ung. Nästan alla var i 30-40 års-åldern i de rollerna på Högskolan då, så det var inget ovanligt, säger Erik Höglund.

Uppdragen har avlöst varandra

Erik Höglund har varit prorektor i totalt 13 år vid Luleå tekniska universitet, också det ett rekord. Första perioden var 1994-1997 och den andra 2008-2018. Han har varit dekan 1997-2003 och av regeringen utsedd till vikarierande rektor 2009 och 2017. Han har lett otaliga interna utredningar och översyner, aktivt arbetat för att öka antalet kvinnliga professor på akademisk nivå och ledningsnivå och var med om att rekrytera Luleå tekniska universitets första kvinnliga rektor Ingegerd Palmér.  Han var med och initierade uppbyggnaden av universitetets kommersiella verksamhet och satt som ordförande i bland annat Holding AB, LTU Business AB , Lunova och Aurorum Busines Incubator.  Han har haft en rad nationella och internationella uppdrag, till exempel vice ordförande i KK-stiftelsens forskningsgrupp, Programme director for SSF national research programme ProAct, Interface och Tribology och många fler. Hans vetenskapliga meriter är betydande, till exempel Director för LTU-SKF University Technology Center och han har fått flera internationella utmärkelser för forskning inom tribologi, som redan på 1980-talet även innebar inriktning mot maskintekniska problem under arktiska förhållanden. Ibland har det också blivit innovationer av forskningen.

En gång tackade han nej

När Erik Höglund beskriver sin resa vid Luleå tekniska universitet som sträcker sig från 1973-2018, lyfter han fram att det ofta är tillfälligheterna som varit avgörande och som fört honom vidare. En gång fick han en mer livsavgörande förfrågan i sitt yrkesliv som han dock kom att tacka nej till. Insikten till det beslutet drabbade honom på ett något oväntat sätt.  Det handlade om att lämna Luleå tekniska universitet för en forskarkarriär utomlands och börja på ett företag i Holland. Erik Höglund var på väg till intervjun i en taxi från flygplatsen i Nieuwegein. Det var 1987.

– Vår äldsta pojke var två år då och det satte sig i sinnet på mig.  Det var en väldigt, väldigt lång bilkö från flygplatsen till företaget och jag började fundera, är det detta jag ska börja med, sitta i sådana här långa bilköer. Är det min nya livskvalitet? Jag tänkte på miljön hemma, på skogen och på vintern.  Så den gången var det en taxiresa som var avgörande för mitt beslut. Jag hade beslutat mig för att tacka nej till jobbet, innan jag ens kommit fram till intervjun, säger Erik Höglund.

"Fin" och "ful" forskning finns inte

Erik Höglund tycker sig inte se något motstridigt med att förena grundforskning, tillämpad forskning och innovationer, ett synsätt som bland annat ifrågasatts av ledamöter i Vetenskapsrådet där han suttit som ledamot och han beskriver hur han tänker:

– Det fungerar som en verktygslåda kan man säga. Vi måste se till att skaffa oss nya verktyg för att kunna bygga nya hus. Med andra ord, vi måste se till att utveckla ny kunskap för att vi med hjälp av den ska kunna skapa förändringar. Inom grundforskningen ägnar du dig åt att skapa metoder som gör att du senare kan ägna dig åt förbättringar. Luleå tekniska universitet har alltid haft en tillämpad karaktär på sin forskning. Vi skapades utifrån tanken att driva samarbete med basindustrin. ”Fin” och ”ful” forskning, den skillnaden har aldrig funnits hos oss. Vi är lätta att jobba med. Det är inget krångel. Vi är vana vid att jobba med företag. Hela vår organisation är uppbyggd kring att hantera det. Företag söker sig till oss för vi har gott renommé.  Vi levererar kunskap till företaget och vi levererar vetenskap och publicerar vetenskapliga rapporter. Vi är inte någon konsult för företaget utan det vi levererar är ny forskning som det fungerar att doktorera på. Det är roligt att vara med att ta fram något som man ser fungerar, som nya produkter, kunskaper eller metoder. SKF Center finns numera bara kvar på två ställen i världen, varav vi är det ena, för samarbetet fungerar väl här, säger Erik Höglund.

Nya trevliga utmaningar

Om två veckor är Erik Höglunds pensionsavgång ett faktum och han är helt lugn över det, trots att han tillbringat mer än fyra decennier vid universitetet.  Innan dess ska han lämna över en lista till sina efterträdare med alla uppdrag han har som tas över, den lär vara lång, av en som inte så gärna säger nej.  Han sitter kvar som ordförande för IVA Nord och så får han se vad mer det blir för uppdrag framöver som inte är kopplade till ledningsgruppen för Luleå tekniska universitet.

– Nu har jag fördelen att jag kan tacka ja till sådant jag tycker är roligt, säger han.

I samband med hans avtackning inför pensionen med kaffe och tårta som han höll för universitets personal på Teknikens Hus (där han är ordförande i styrelsen) var det två personer som dröjde sig kvar till sist. Det visade sig vara Erik Höglunds vänner K-G Sundin och Håkan Gustafsson.  Båda har tillhört samma institution som Erik Höglund, Institutionen för teknikvetenskap och matematik och är professorer i hållfasthetslära respektive strömningslära. Förut fjällvandrade de tillsammans, minst en vecka varje höst i Riksgränsen och bodde i universitetets lägenhet som då gick att hyra. Numera träffas de för middag på Kulturens Hus en gång i kvartalet. Nu vill de ta tillfället i akt och passa på att boka datum för kommande träff men de har också annat på gång. Tårtfat skjuts åt sidan och en ny typ av orienteringskarta över Luleå vecklas upp på kaffebordet, framtagen av bland andra Bergnästes AIK och OK Renen, Hittaut. Man promenerar eller joggar runt Luleå med omnejd, letar upp och registrerar checkpoints. Kan vara svårt för Erik Höglund att säga nej till den utmaningen?

– Vi tog några checkpoints på vägen hit, meddelar K-G Sundin.

Sagan om doktorsringen

När det gäller besöket på Erik Höglunds kontor, av Roger Estefors, kårordförande för teknologkåren 1974-75, för en vecka sedan, kom det att bli intressant. Under det samtal som kom sig visade det sig att Roger Estefors var med om att ta beslutet om den speciella gravyr, i form av en sexkantig snöstjärna som finns på civilingenjörsringen och doktorsringen vid Luleå tekniska universitet på 1970-talet. De personer som var drivande bakom att ta fram gravyren, var Luleåkonstnären Mats Risberg och C-G Nilsson, professor i maskinteknik och otroligt fascinerad av snö och konstellationer av iskristaller. Snöstjärnan som löper runt LTU-ringen symboliserar universitetes geografiska läge, teknik och naturvetenskap. Varje snöstjärna i naturen kan sägas ha en unik geometrisk form som formas olika beroende på temperatur och tillgång till vattenmolekyler.

 – Nu fick jag för första gången lära mig historien bakom det ingraverade mönstret i ringen. Det var jätteintressant, jag har alltid tyckt om att lära mig bakgruden till olika saker och det måste vara fler som har undrat över mönstret i ringen. Just den här historien är kunskap som hänger på en skör tråd, bara ett fåtal känner fortfarande till den och den måste vi på något sätt få med i universitetets 50-års jubileum, avslutar Erik Höglund, som tillhörde en av de första civilingenjörskullarna i Luleå som förärades ringen.

Kontakt

Erik Höglund

Erik Höglund,

Telefon: 0920-491215
Organisation: Maskinelement, Institutionen för teknikvetenskap och matematik