Hoppa till innehållet
Patrik Söderholm
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

"Jag hoppas att min forskning kan utgöra en pusselbit i förverkligandet av den gröna omställningen"

Publicerad: 25 februari 2022

Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, är biträdande vetenskaplig ledare för SUN.

Berätta lite om dig själv!

- Jag kommer från Luleå och bor här med min fru Kristina och tvillingarna Ella och Bodil (nu 18 år). Rötterna finns i Norrbotten, min mamma kom från Älvsbyn och min pappa från Seskarö. 1988 började jag läsa på ekonomlinjen vid Luleå tekniska universitet, och jag läste även nationalekonomi vid Umeå universitet. Sedan 2006 är jag professor i nationalekonomi, men har även under åren forskat vid universitet och institut i Boston (MIT), Wien (IIASA), samt Leipzig (Helmholz-UFZ).

Vad forskar du om just nu?

- Jag är involverad i en rad olika forskningsprojekt varav de flesta på olika sätt knyter an till den gröna omställningen av industrin. Forskningen handlar bland annat om hur olika klimat- och energipolitiska styrmedel påverkar incitamenten till teknologisk utveckling och innovation, och hur sådana styrmedel kan utformas på ett effektivt sätt. Tillsammans med rättsvetare och historiker har jag exempelvis studerat förutsättningarna för en mer ändamålsenlig miljöprövning av industriell verksamhet.

Hur kommer det sig att du började forska inom ditt ämne?

- Jag har alltid haft ett intresse för samhällsekonomiska frågor, och i början var jag mest intresserad av makroekonomi. Tidigt 1990-tal skapades möjlighet att bedriva forskarstudier i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet; inriktningen var mot energi-, naturresurs- och miljöekonomi och min avhandling från 1997 handlade om bränsleval och bränslesubstitution i europeisk elproduktion. Sedan dess har forskningen breddats åt olika håll; jag har bland annat under åren skrivit en hel del om avfall och återvinning.

Hur spelar din forskning roll inom SUN?

- SUN handlar om hur den naturresursbaserade industrin spelar en viktig roll i klimatomställningen och för hållbar utveckling. Min forskning handlar om hur denna omställning kan åstadkommas, och på ett sätt som kan förena olika mål, till exempel klimat, konkurrenskraft, regional utveckling. Staten – samt olika myndigheter på regional och lokal nivå – behöver stödja denna utveckling på olika sätt, och det är viktigt att olika politiska styrmedel och lagstiftning utformas på ett ändamålsenligt sätt. En viktig målgrupp för min forskning är politiska beslutsfattare samt tjänstemän på myndigheter och offentliga organisationer.

Vilken är den roligaste upptäckten/resultat du gjort/tagit fram som forskare?

- Den mest citerade forskningen jag har genomfört handlar om teknologisk utveckling, inklusive så kallad learning-by-doing, kopplat till förnybara energikällor, främst vindkraft. Denna forskning har bland annat kastat ljus på hur effekterna av teknologisk utveckling (så kallad learning rates) kan mätas empiriskt och hur olika styrmedel påverkar denna utveckling. Jag har även i samarbete med forskare inom entreprenörskap och innovationssystem bidragit till att öka förståelsen för hur olika typer av pilot- och demonstrationsanläggningar kan främja en hållbar teknologisk utveckling. Dessa studier har resulterat i viktiga lärdomar både för politiken samt för organiseringen och styrning av sådana anläggningar. Slutligen har jag tillsammans med andra forskare tagit fram riktlinjer för hur miljöprövningen av industrin kan utformas och implementeras på ett sätt som kan förena industriell konkurrenskraft med tuffa miljövillkor. Denna forskning har direkt relevans för den debatt som idag finns kring den svenska miljöprövningens eventuella tillkortakommanden.

Vad vill du uppnå under din forskningskarriär?

- Ett viktigt mål är att ha roligt, det vill säga att hitta frågeställningar och forskningsprojekt som man varje dag längtar efter att gräva ner sig i. Jag tror att det är också då som den bästa forskningen kommer fram. Just nu hoppas jag även att min forskning ska kunna utgöra en pusselbit i förverkligandet av den gröna industriella omställningen som nu sker, inte minst här uppe i Norrbotten.

Vad är det roligaste/mest utmanande med att vara en del av SUN?

- Det är inspirerande att ta del av andras erfarenheter och kunskap, båda andra forskare men även ledamöterna i SUN:s strategiska råd som representerar såväl industrin som myndighetsväsendet. Det är också roligt – men också utmanande och svårt – att fullt ut förstå andra perspektiv och utifrån dessa identifiera ny banbrytande forskning.

Varför tycker du att SUN viktigt?

- SUN är viktigt eftersom området tar sig an en utmaning som är både viktig och svår: naturresurser i form av malm, skog och vatten är nödvändiga för omställningen till en hållbar utveckling men innebär även svåra avvägningar mellan olika samhälleliga mål. Denna omställning handlar inte bara om klimat och industrins konkurrenskraft, utan även om kopplingar till andra miljömål, social acceptans och till den regionala utvecklingen i stort. Det är därför viktigt att bedriva forskning som bidrar till att öka kunskapen om dessa målkonflikter, samt hur dessa kan hanteras. I SUN undersöks bland annat hur olika tekniska lösningar ibland kan bidra till att luckra upp mål- och intressekonflikter (till exempel kopplat till markanvändning). Forskningen handlar även om hur samhällets organisering och dess institutioner (dvs lagstiftning, normer) påverkar möjligheterna att förverkliga den naturresursbaserade gröna omställningen samt att hantera de målkonflikter som följer av denna omställning.