Hoppa till innehållet
Eugenia Segerstedt
De sociala företagens roll i samhällsutvecklingen har hittills varit underskattad, enligt Eugenia Segerstedt. FOTO: Staffan Westerlund Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Socialt företagande behöver starkare stödorganisationer

Publicerad: 18 juni 2021

Det sociala företagandet i Sverige har klarat sig relativt bra under pandemin. Men företagen behöver mer stöd av paraplyorganisationer och politiska beslutsfattare. Det framkommer i en delrapport om svenskt socialt företagande som har författats inom ramen för ett sameuropeiskt forskningssamarbete.

Socialt företagande kan definieras som verksamheter där målet inte i första hand är vinst utan att bidra till ett inkluderande och hållbart samhälle.

Syftet med kartläggningen av socialt företagande i Sverige har varit att få en bild av vilka som bedriver socialt företagande, vilka de anställer, hur dessa företag har klarat pandemin samt vilka utmaningar de står inför. Merparten av de sociala företag som har svarat på rapporten bedriver sin verksamhet i syfte att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden.

Saknar stödorganisationer

Många av företagen är nystartade. Även om de har klarat pandemin förhållandevis väl behöver de mer stöd av paraplyorganisationer och politiska beslutsfattare. Frankrike och i synnerhet Tyskland har mer väletablerade stödorganisationer än Sverige. Av de tillfrågade företagen i Sverige står 70 procent utanför en stödorganisation.

Kartläggningen av det sociala företagandet i Sverige har genomförts i form av en enkätundersökning innehållande både fasta och öppna intervjufrågor. Totalt har över 200 respondenter i hela landet svarat på enkäten. Några av respondenterna har sållats bort eftersom de inte ryms inom ramen för projektets definition av socialt företagande. Kvar blev 149 respondenter.

God geografisk spridning

– Trots visst bortfall har vi fått en god geografisk spridning av respondenter. Det gör att vi har en ganska rättvisande bild av situationen för sociala företag i Sverige, säger Eugenia Segerstedt, doktor i arbetsvetenskap och rapportens författare tillsammans med Gloria-Karin López, junior projektledare på Mötesplats social innovation i syd vid Malmö universitet.  

Eugenia Segerstedt menar att det sociala företagandets roll i samhällsutvecklingen hittills har varit underskattat och inte tillräckligt synliggjort i Sverige.

– Det här är krafter som kan hjälpa till att lösa olika samhällsproblem, bland annat de som nämns i de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Mer än hälften av de tillfrågade företagen har hjälpt till på olika sätt i samhällets krishantering under pandemin. De kan bidra med små medel och är resilienta, men de behöver mer stöd.

Kartläggningen av det svenska sociala företagandet har gjorts med Mötesplats social innovation (MSI) som sammanhållande kitt. MSI är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation och socialt företagande och finns nu vid fem lärosäten: Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Jönköping University, Umeå universitet och Örebro universitet.

– Tack vare Mötesplats social innovation har vi en god grogrund för att utveckla kunskap om och bidra till bättre stöd för sociala företagare i Sverige, säger Eugenia Segerstedt.

Taggar