Hoppa till innehållet
Studenter

Vill se fortsättning på framgångsrikt samarbete

Publicerad: 29 oktober 2021

Sedan 2020 ansvarar Luleå tekniska universitet för koordineringen av K3-projekten, vars syfte är att stärka de svenska lärosätenas samverkansförmåga.
– Inget annat projekt har så framgångsrikt samlat och engagerat svenska lärosäten. Vi hoppas så klart att få till en fortsättning, säger Marita Holst, projektledare för K3-koordineringen på Luleå tekniska universitet.

Fler än 200 personer från 31 universitet och högskolor har tillsammans utvecklat insikter, definitioner och verktyg som stödjer förverkligandet av regeringens proposition 2020/21:60 ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”. K3-projekten avslutas under 2021 men koordineringen bör fortsätta, menar även Luleå tekniska universitets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.
– Stora resurser har investerats i K3-projekten. Nu måste vi se till att resultaten tas tillvara, säger hon.

K3-projekten startade 2018 men bygger vidare på tidigare program som pågått sedan 2013 med det gemensamma syftet att stärka kapaciteten och kvaliteten inom svensk högskolesamverkan. Vinnova har finansierat satsningen med 130 miljoner kronor och de deltagande universiteten och högskolorna har skjutit till egna resurser till åtminstonde samma belopp.

– Samverkan är en nyckel till att öka effektiviteten och kvaliteten i allt som ett lärosäte gör, oavsett om det rör utbildning, forskning eller innovation. Det är dessutom en avgörande förutsättning för vår förmåga att tillsammans hantera samhällsövergripande utmaningar, både inom och utanför Sveriges gränser, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

De 18 K3-projekten har arbetat med en rad olika frågeställningar som på olika sätt berört samverkan. De enskilda projekten har bland annat resulterat i verktyg för att öka relevansen och arbetslivsanknytningen i utbildningar, skapa bättre förutsättningar för livslångt lärande samt utveckla kvalitetsutvärderingen i forskning och utbildning.

Behov av koordinering

Behovet av en koordinerande funktion inom K3-projekten identifierades tidigt och först ut att ta ansvaret var Stockholms universitet. När avdelningen som hade ansvaret senare avvecklades var det Luleå tekniska universitet som klev fram och tog över rollen.

– Under projekttiden har Luleå tekniska universitet stöttat de 18 K3-projekten bland annat genom att utveckla webbplatsen k3-projekten.se, identifiera projektövergripande intresseområden och anordna workshops, konferenser och webbinarier för att adressera gemensamma utmaningar samt möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte, berättar projektledaren Marita Holst. 

I april genomfördes K3-projektens slutkonferens, som lockade 120 personer från Sveriges universitet och högskolor, samt andra berörda aktörer.
– En hållbar samhällsutveckling kräver att man gör det tillsammans. Det är svårt att sätta något i rörelse på egen hand. Det är i kontakt med olika aktörer inom och utom universitet, och framför allt mellan våra universitet som samverkan blir en naturlig komponent, sa Linnéuniversitetets vicerektor Ann-Charlotte Larsson på konferensen.

På konferensen uttryckte sektorn en tydlig vilja att projektresultaten även fortsättningsvis ska förvaltas och spridas. En av dem som talade för detta på konferensen var Mikael Östling. Han är ordförande för KLOSSnet (Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan) och hade en central roll när K3-projekten definierades och startade.

– Jag har varit med i många forskningssammanhang och har aldrig sett en sådan hängivenhet och inspiration som jag har sett i K3-projekten. Nu har vi en fantastisk buffé av väldigt fina insikter, definitioner och metoder för att genomföra samverkan. Jag hoppas att våra olika lärosätesledningar tar till sig det här, sade han.

Maximera nyttan av investerade resurser

Luleå tekniska universitet för en dialog med Vinnova med målet att få det stöd som behövs för att kunna fortsätta arbeta för nyttiggörandet av resultaten av K3-projekten.
– I rollen som koordinator har vi fått en god överblick över projekten och deras resultat. Om vi får uppdraget från Vinnova kan vi fortsätta att initiera, utveckla och fördjupa samtal om samverkan inom sektorn med resultaten som grund. Det handlar om att maximera nyttan av de resurser som investerats i K3-projekten och deras programföregångare sedan 2013 fram till i dag, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Projektledare Marita Holst ser flera positiva effekter av koordineringsprojektet:
– Utöver de enskilda projektleveranserna har K3-projekten genererat en rad spin-off-effekter. Upplägget där flera lärosäten samarbetat har gett upphov till många starka och värdefulla nätverk. K3-koorderingen har bidragit till att identifiera och underhålla dessa nya nätverk och skulle kunna göra det även fortsättningsvis, avslutar hon.

Kontaktperson

Marita Holst

Marita Holst, Enhetschef

Telefon: 0920-492289
Organisation: Samverkan och studentrekrytering, Verksamhetsstöd