Videoinspelningar från föreläsningar

Under det senaste decenniet har vi upplevt en snabb teknisk utveckling inom AI, robotik och självgående system. Men hur optimerar vi det mänskliga samspelet med dessa system? Phillip Morgan, gästprofessor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, presenterar resultat från sin mer än 20-åriga forskarkarriär, och förklarar varför människan inte alltid är den svagaste länken i cybersäkerhetskedjan – även om vi ofta tror det.

Att framtiden är elektrisk är de flesta överens om. Elektrifieringen av industri, transporter och samhälle är en av nycklarna för att möta den stora klimatutmaning vi står inför. Men för att nå våra klimatmål till 2045 behöver Sverige mer fossilfri elproduktion och stabila elnät. Norra Sverige är inget undantag.

I Europa är norra Sverige ett showroom när det gäller vätgas. Den är nyckeln till ett fossilfritt energisystem. Industrin står för stora delar av de växthusgaser som vi släpper ut i världen och för att nå de globala klimatmålen måste de utsläppen minska. För en del industriella processer som ståltillverkning, är den mest lovande tekniken idag att använda förnybar vätgas, liksom för tillverkning av konstgödsel och en del andra ämnen.

De planerade etableringarna och investeringarna i norra Sverige väntas locka tiotusentals nya norrbottningar som aktivt väljer att leva här.
Då behövs service, kommunikation, kultur och inte minst bostäder. Hur ska allt finansieras? Hur bygger vi för en hållbar framtid? Vilket ansvar har staten vid en stor etablering?

Statsvetaren Simon Matti berättar och förklarar hur det svenska valsystemet fungerar, varför ett högt valdeltagande är viktigt, vilka de viktigaste frågorna i årets riksdagsval är och varför.

Svårlösta och kostsamma konflikter om gruvverksamhet i det samiska renskötselområdet blir allt vanligare. Tidigare forskning visar att värderingar och synsätt om framtidsvisioner och förhållande till naturen till en viss del förklarar var, hur och varför det blir konflikt. Men samiska rättigheter och vilka som har inflytande att bestämma och delta i tillståndsprocesserna spelar också in.

I tre studier på över 270 000 personer med astma eller KOL från luftvägsregistret har forskarna Caroline Stridsman och Johanna Sundbaum undersökt vilka faktorer som har haft betydelse när personer med astma eller KOL har blivit allvarligt sjuka i covid-19. Under föreläsningen presenterar forskarna sina resultat från studierna och diskutera hur detta kan påverka den framtida vården av patienter med astma och KOL.

Mycket tyder på att djur och natur har en positiv inverkan på människors hälsa. Men stämmer det? Åsa Engström och Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet reder ut vad vi i dagsläget vet baserat på vetenskap och erfarenheter. De ställer sig även frågan om det har betydelse vilken slags natur vi vistas i. Ökar välbefinnandet mer när vi är i en skog eller nära vatten, eller fungerar det lika bra med en park?

Åsa och Päivi pratar också om klimatets betydelse för hälsan samt om vård, omsorg och rehabilitering utomhus verkligen går att genomföra? Och vilken betydelse har djur för välbefinnandet och återhämtning vid sjukdom?

”Att få ta del av Antarktis otroliga landskap och att verka på en så unik del av vår planet är verkligen få förunnat”, sade Johan Casselgren, snöforskare vid Luleå tekniska universitet, innan han åkte till Antarktis i november förra året. Under 42 dagar arbetade han sedan vid Polarforskningssekretariatets polarstation Wasa, bland annat för att undersöka hur snötäcket påverkas av klimatförändringarna. Nu berättar han och visar bilder av hur det var att forska och leva på Antarktis.

Världen är sig inte lik sedan covid-19-pandemin slog till på allvar under våren 2020. Hur var det att bli svårt sjuk av ett då tämligen okänt virus, och vad har pandemin inneburit för intensivvården? Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, och Ulrica Strömbäck, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, berättar om sin pågående forskning och de slutsatser som de kan dra hittills. De berättar om erfarenheter från patienter, närstående och personal inom intensivvården. Både Åsa och Ulrica har erfarenhet av att arbeta som intensivvårdssjuksköterskor.

Åsa Engström är professor och ämnesföreträdare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet och leder omvårdnadsforskning om intensivvård vid COVID-19.

Ulrica Strömbäck är universitetslektor och utbildningsledare för specialistutbildningarna ambulans, anestesi, operation och intensivvård vid Luleå tekniska universitet.

Innehåll: Fri teknik, hög höjd, åka i olika yttre förhållanden (väder, underlag), taktik/strategi, energi/vätska, ”åka smart” och åkekonomi, skidbyte samt ”sista kilometern”.

Medverkande: Professor H-C Holmberg, Joakim Abrahamsson, verksamhetsledare för elitidrott på Luleå tekniska universitet och Niklas Jonsson, OS-silver 50 km 1998.

Innehåll: Forskning, träning, betydelsen av starten, taktik, skillnad att tävla i alpint och skicross, vallning/skidutrustning/kläder. Frågor och svar om skicross med en tidigare OS-aktiv (OS i Vancouver 2010) och förbundskapten.

Medverkande: Professor H-C Holmberg och Tommy Eliasson, tidigare förbundskapten för skicrosslandslaget, numera alpin chef Svenska Skidförbundet.

Innehåll: Luftmotstånd och friktion i olika olympiska idrotter med speciell fördjupning om material och vilka faktorer som påverkar friktion mellan skida-snö i längdskidåkning/skidskytte samt i alpina grenar.

Medverkande: Luleå tekniska universitets professorer Roland Larsson, Andreas Almqvist och Nazanin Emami och H-C Holmberg, samt universitetslektor Nina Lintzén samt Joakim Abrahamsson, verksamhetsledare för elitidrott på Luleå tekniska universitet.

Innehåll: Individuellt lopp, prestationsbestämmande faktorer, ”the human engine”, klassisk teknik med skidval och vallning, ”smart organisation”, pacing/matchning.
Medverkande: Professor H-C Holmberg, Joakim Abrahamsson, verksamhetsledare för elitidrott på Luleå tekniska universitet, och Urban Nilsson, tidigare vallachef för längdlandslaget

Innehåll: Prestation i sprint, fysiologi, skillnad att tävla i klassisk respektive fri teknik (viktiga deltekniker i sprint), analys av OS-sprintbanan, aerob + anaerob, biomekanik, skillnad dam-herr, kval/heat, taktik och återhämtning mellan loppen, styrka/power.

Medverkande: Professor H-C Holmberg, Joakim Abrahamsson, verksamhetsledare för elitidrott på Luleå tekniska universitet och tidigare förbundskapten för längdskidlandslaget, och Lina Andersson, OS-guld teamsprint 2006, VM-silver i sprint 2005 och teamsprint 2007. Numera tränare vid skidgymnasiet i Gällivare.

Innehåll: Prestation, fysiologi och träning – åka längdskidor med eller utan gevär, skjuta med hög puls, prestationsanalys, förberedelser/logistik inför mästerskap, trivsel/gruppdynamik och förhoppningar inför OS i Peking.

Medverkande: Professor H-C Holmberg, Rikard Grip, generalsekreterare för Svenska Skidskytteförbundet och före detta förbundskapten för längdskidlandslaget, och Anna Maria Uusitalo, sportchef för Skidskyttelandslaget och tidigare landslagsåkare inom skidskytte.

Innehåll: Prestation i de olika alpina grenarna, forskning, träning på barmark och snö, banor/underlag, möjligheter/utmaningar med forskning i alpina grenar jämfört med längd/skidskytte samt framtida utveckling av sporten.

Medverkande: Professor H-C Holmberg och Tommy Eliasson, alpin chef på Svenska Skidförbundet.

Innehåll: Förberedelserna inför vinter-OS i Peking 2022: lång resa, tidsomställning, hög höjd, kall/torr luft, erfarenheter från tidigare mästerskap på hög höjd respektive i Asien och fakta/reflektioner avseende den inledande och skiathlon-distansen (bland annat om ”transitions” mellan klassisk respektive fri teknik samt olika deltekniker och taktik).

Medverkande: H-C Holmberg, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, tillika FoU-chef på SOK, Joakim Abrahamsson, verksamhetsledare för elitidrott på Luleå tekniska universitet och tidigare förbundskapten för längdskidlandslaget, och Lars Öberg, längdchef för Svenska skidförbundet.

Darknet (dark web) förknippas ofta med skumraskaffärer där ljusskygga personer och organisationer döljer sin illegala verksamhet, och där försäljning av vapen, stulen data, och droger äger rum. Men vad är darknet, och varför stängs det inte ner om det bara nyttjas av kriminella? Följ med på en djupdykning i de mörka delarna av internet med Martin Lundgren, forskare i informationssäkerhet vid Luleå tekniska universitet, och ta reda på vad darknet egentligen är och vad du behöver tänka på om du besöker det.
Allt som händer på darknet är inte olagligt, men myterna är många och missförstånden ännu fler. Exempelvis har både Facebook och New York Times egna hemsidor tillgängliga på darknet. Var kommer då denna mörka och hemlighetsfulla bakgata av internet ifrån, och vad används den till?