Hoppa till innehållet
Foto: Katarina Karlsson
Moderator Karin Kvist Geverts, docent i historia vid Uppsala universitet och föreståndare för svenska institutet Förintelseforskning. Josefin Rönnbäck, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet och Lena Berggren forskare inom fascism och radikalnationalism vid Umeå universitet. Foto: Katarina Karlsson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Intresseväckande demokratisamtal i Vetenskapens hus

Publicerad: 1 oktober 2021

Nu öppnar samhället och med det Vetenskapens hus i Luleå. Torsdagen 30 september inleddes med ett panelsamtal om demokrati ”Vår demokrati – ingen självklarhet”, som direktsändes.

Deltagare i panelen var Josefin Rönnbäck, lektor i historia vid Luleå tekniska universitet, och Lena Berggren, forskare inom fascism och radikalnationalism vid Umeå universitet. Moderator var Karin Kvist Geverts, docent i historia vid Uppsala universitet och föreståndare för Svenska institutet för Förintelseforskning.

Fler och fler vill lära om demokrati

Det finns ett sug efter kunskap om demokrati i samhället, konstaterades i inledning av panelsamtalet. Och vad är då demokrati? Vilka utgör folket och vad är det rättfärdiga styret? Demokratin kan förenklat delas in i olika lager med styrelseskick överst, sedan de institutioner som bygger upp det fungerade demokratiska samhället och som ska slå vakt om våra fri- och rättigheter. Från 1945 gjuts de medborgerliga rättigheter alltmer ihop med de mänskliga rättigheterna som balanseras mot varandra, berättade Lena Berggren.

– Rösträtt används ofta som symbol för demokrati men att det är mer att betrakta som en formell rättighet, sade Josefin Rönnbäck.

Panelen påminde om att vi alla måste se demokratin som en process och inte ett tillstånd. Vår omvärld förändras hela tiden.

– Om vi inte gör demokrati hela tiden, jobbar och slipar på den, då öppnar vi dörren för de som vill montera ner delar av den. Därför är viktigt att medborgarna är medvetna och kämpar för sin demokrati, sade Lena Berggren.

Demokratins flera genombrott

Just nu äger ett demokratijubileum rum i Sverige, det är 100 år sen allmän och lika rösträtt, men vad är det vi egentligen firar? Josefin Rönnbäck berättade att riksdag och regeringen har beslutat att vi ska fira 2018-2022, eftersom vi har flera genombrott. 2018, blev den kommunala rösträtten lika, det vill säga oavsett hur mycket en person tjänade var rösterna lika värda. 1919, gick en proposition igenom att kvinnor skulle få rösta på lika villkor som män.1921 röstade kvinnorna för första gången i riksdagsval och var även valbara. Kvinnor var valbara 1921, men det dröjde 25 år, tills de första kvinnorna från Norrbottens valkrets valdes in i riksdagen. 1922 trädde de första kvinnliga ledamöterna in i riksdagen och krav på allmän värnplikt för män för att få rösta avskaffades.

Fast bostad för att få rösta

Vilka var uteslutna efter 1921?
– En sak var att man skulle ha en fast adress för att få rösta och det uteslöt många samer och romer. Romer fick vid den tiden inte ens skaffa sig fast adress. I början av 1900-talet var man tvungen att ta sig till lokalen för att få rösta, och avsätta en hel dag för det. För en piga eller renskötande same gick inte det. Det fanns praktiska omständigheter som gjorde det svårt att rösta för flera grupper, sade Josefin Rönnbäck.

Demokratimattan rullas in

Lena Berggren menar att den demokratimatta som allteftersom rullats ut, är på väg att rullas in på flera håll i världen, genom olika slags smygande inskränkningar i demokratin.

– Tyvärr så har världens största demokrati, USA, en lagstiftning som inte är opartisk, och ett rättssystem som inte är opartiskt. När det gäller narkotikabrott, till exempel så har kokain som är en "vit drog", lägre straff än crack, som är en "svart drog", sade Lena Berggren.

Hon berättade att det finns krafter i dag i Sverige, och i våra nordiska länder, som diskuterar att vi borde ha strängare straff för brott begångna  på vissa platser eller i vissa kontexter. En del av de förslagen är kopplade till människors bakgrund. Då ruckar man i något som är viktigt för en stabil demokrati, nämligen rättsstaten, sade Lena Berggren.

Olika straffskalor för olika människor

När man tittar på länder där demokratin urholkas inifrån, fortsatte Lena Berggren, som till exempel Ungern och Turkiet, där man börjar politisera rättsskipningen, har man olika typer av straffskalor på olika typer av brottslingar och olika medborgerliga rättigheter. En sak som är väldigt viktig i en demokrati är väl fungerande institutioner. När samhällsservice monteras ner är det problematiskt.

Panelsamtalet innehöll många exempel ur vår närtid, på temat ”Demokratin – inget att ta för given”. Efter avslutat samtal, följde en frågestund och ett samtal med publiken på plats.