Hoppa till innehållet
Fake news panel
Simon Matti, Anna Ståhlbröst, Pär Weihed och Caroline Graeske medverkade i panelen. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Vems information kan man lita på?

Publicerad: 14 september 2021

Luleå tekniska universitetet arrangerade en digital paneldiskussion på temat ”utbildningens betydelse för att motverka effekten av fake news i en demokrati”. Arrangemanget var en del av universitetets satsningar med anledning av regeringens nationella kraftsamling "Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati", för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden.

En högaktuell fråga som diskuterades av panelen var forskarnas roll i debatten i media under coronapandemin.

– Jag tycker det finns två yrkesgrupper som behöver lite självrannsakan under coronapandemin, det är forskare och journalister. Jag hade önskat att jag hade hört fler forskare som oftare svarat, ”det vet jag inte”. Journalister å sin sida har en tendens att ha sina favoritforskare som får uttala sig om allt möjligt, även om sådant de faktiskt inte forskat inom. Så jag tycker det finns jättestor förbättringspotential hos både forskare och journalister, sade Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet och professor i malmgeologi.

Aktuellt problem i världen

Falska nyheter, desinformation eller ”fake news” är ett problem över hela världen i dag och utgör ett hot mot den moderna demokratin. Felaktig information som sprids avsiktligt av välorganiserade aktörer som agerar för egen vinning, kan få mycket snabb spridning via sociala medier med förödande konsekvenser. Är tekniken lösningen för att hantera fake news eller är den en del av problemet? Vilken betydelse har utbildning för att motverka effekten av falska nyheter i en demokrati? Hur utbildar vi bäst till kritiskt tänkande i skolan? Och hur är det med våra forskare, är det de säger alltid att lita på? Detta var några av de frågor som diskuterades av forskarna i panelen.

Fake news – ett fenomen med många ansikten

Bara att definiera fake news är en utmaning, ibland används begreppet tillexempel medvetet för att smutskasta motståndare i en politisk debatt.

– Fake news är ett begrepp som används på allt från medveten desinformation för att destabilisera en situation, till en förenklad, partisk rapportering, där man kanske bara visar ena sidan av myntet. Fake news har även blivit ett retoriskt begrepp som politiska motståndare klistrar på varandra när man inte håller med om en verklighetsuppfattning. Och var går gränsen mellan politiska budskap, där man försöker vinna opinionen genom att lyfta fram sitt perspektiv, och medveten manipulation av nyhetsflödet? sade Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

I sociala medier kan fake news spridas mycket snabbt och viss forskning visar att de till och med sprids snabbare än ”sanna nyheter”.

– Vem som helst kan skapa en nyhet i sociala medier, posta den och utge att nyheten har ett sanningsvärde. En studie vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, visar att en falsk nyhet sprids sex gånger snabbare än en sann nyhet, frånsett hjälp av tekniska hjälpmedel som botar. Det är vi människor som sprider de falska nyheterna snabbare än de sanna berättelserna, och då är förstås frågan vad som ligger bakom det. Sedan har vi ju tekniska digitala innovationer, som deepfake som gör att vi har möjlighet att manipulera både ljud och bild för att sprida falska nyheter, sade Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

Forskare i offentlig debatt om covid-19

När det gäller forskarnas roll i offentliga debatten under coronapandemin, anser hon att allmänheten skulle ha fått bättre information om hur de borde förhålla sig till de debatter angående coronapandemin som pågick offentligt, där forskare diskuterade idéer utan vetenskapliga bevis. För allmänheten kunde det vara svårt att veta vilken forskare man skulle lita på, vad i debatten som var ”sant”.

– Det är ju helt naturligt att det finns olika uppfattningar och perspektiv på en fråga. När forskningen inte har hunnit fram, handlar det om att ställa upp hypoteser och teorier och pröva dem, där forskare från olika håll inte ser samma sak. Men jag håller med om att det finns utrymme för självrannsakan, just de här självutnämnda experterna, som inte är i fältet men känner sig manade att framträda i media. Jag tycker också media har varit dålig på att ställa följdfrågor. Media har rapporterat siffror men inte frågat varför det är på det här sättet. Man har inte haft tid för fördjupningar, säger Simon Matti.

Utbildning viktig mot fake news

För att motverka fake news har skolan en viktig uppgift när det gäller våra demokratiska värderingar. Svenska skolan har dels ett kunskapsuppdrag, dels ett demokratiskt uppdrag som bland annat handlar om att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

– I ämnet svenska är värdegrundsfrågor jätteviktiga. Just skönlitteratur brukar jag framhålla som en viktig källa att ösa ur, för där har man möjlighet att ta del av hur andra människor tänkt och känt genom olika tider och i olika kulturer. Då har man möjlighet att möta människor som man annars inte träffar, få mötet med den andra, sade Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå teknisk universitet.

Hon berättade att skolan även har ett viktigt uppdrag när det gäller att lära ut källkritik, förmågan att analysera olika typer av information. 

– Det är inget enkelt uppdrag. Det här handlar också om att våga möta andra åsikter än de egna i den filterbubbla man befinner sig i.  Jag tror stenhårt på dialog och kommunikation och det är något den svenska skolan ska arbeta för, sade Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå teknisk universitet.

Simon Matti betonade att inte ta demokratin i Sverige för given, även om vi generellt litar på våra politiska institutioner och vår demokrati.

– Vi vet att hos yngre medborgare till exempel, finns det vissa tendenser att det demokratiska systemet inte värderas lika högt. Man uppfattar inte att demokrati är lika viktigt som hos andra grupper i befolkningen. Här gäller det att ha en kontinuerlig dialog om vad demokrati är och hur demokrati fungerar och varför demokrati är att föredra, jämfört med andra styrelseskick, sade Simon Matti.

Avslutningsvis tipsade Caroline Graeske åhörarna om att läsa boken Främlingsfigurer av Mara Lee som en fördjupning om språkets laddningar i konstruktionen av främlingen. Paneldiskussionen leddes av moderator Lena Callne, journalist och tidigare medarbetare på SR Norrbotten.