Hoppa till innehållet
Grön omställning - Här växer ny teknik toppbild

Här växer ny teknik

Publicerad: 10 oktober 2022

– Skog är ingen jordbruksgröda, det tar många år innan man kan nyttja den i industriella processer. Med respekt för den tid det tar att odla skog, behöver vi utveckla metoder för att använda råvaran på ett så effektivt sätt som möjligt. Det vill säga vi behöver nyttja allt som finns för att producera nya smarta och hållbara produkter.

Så säger Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, som i forskningsprojektet Prebiotika från skog och hav arbetat med att ta fram en fraktioneringsmetod där man kan separera de tre huvudkomponenterna i skogsråvaran och sedan använda respektive beståndsdel för att utveckla nya användningsområden. Som hälsoprodukter, till exempel prebiotika som kan främja en hälsosam tarmflora, och veganska kosttillskott.

Hur går då det till? Fraktioneringsmetoden delar upp skogsråvaran i tre beståndsdelar: hemicellulosa, lignin och cellulosa, där det sista är det som forskarna jobbat med då det gäller hälsofrämjande produkter. Från cellulosan kan vi producera prebiotika, som är en kolhydrat som vi människor inte kan bryta ner - men som kan fungera som energikälla för att främja tillväxten av goda bakterier i vår tarm- och magflora. I projektet har vi jobbat med att först och främst hitta optimala förhållanden för att få ut så ren cellulosa som möjligt.  Och vi la mycket tid på att utveckla ett recept för att använda rätt typ och mängd av enzymer för att spjälka cellulosan till cellobios (den potentiella prebiotikan), berättar Ulrika Rova.

– När det var gjort så samarbetade vi med Essum, ett företag som arbetar med utveckling och produktion av probiotika som kan tillföra livsmedel extra hälsofunktioner. Våra tester med Essum visade att den cellobios som vi framställde från skogsråvara hade en mycket bra prebiotisk potential Det vill säga att det kan användas för att öka tillväxten av goda bakterier som finns i vår mag- och tarmflora, förklarar Ulrika Rova.

Omega-3 med hjälp av skogen?

Forskargruppen är också väldigt intresserade av att utveckla kosttillskott som även passar veganer. Ett exempel är omega-3-fettsyror som är viktiga för bland annat hjärt-kärlfunktionen och nervsystemet. Man använder samma initiala fraktioneringsprocess för skogsråvaran, men här är fokus i stället att bryta ned cellulosan till glukos som kan användas som tillväxtkälla för marina mikroorganismer.

I stället för att utvinna omega-3-fettsyror från fisk är mikroalger som producerar omega-3-fettsyror ett mer miljövänligt och hållbart alternativ för vårt marina ekosystem. När du äter fet fisk som lax så är det inte laxen som har producerat dessa fettsyror. Det kommer från plankton och mikroalger som fiskarna äter och som syntetiserar just dessa ämnen. Det är väldigt intressant ifall man kan erbjuda ett icke-animaliskt kosttillskott för veganer.

– Vår skog utgör en jättespännande råvara, som man kan använda till nya innovativa produkter. Drömmen är att fortsätta hitta nya lösningar för en hållbar utvecklingen där vi tar vara på den potential som finns i vår skogliga biomassa, säger Ulrika Rova.

Forskningsprojektet Prebiotika från skog och hav, som avslutades under 2021 leddes av Luleå tekniska universitet, och genomfördes i nära samarbete med Essum AB, SLU, Marine Feed AB, som odlar sjöpungar, för framställning av miljövänligt fiskfoder, Sveaskog AB, kommunikationsbyrån Dyrka AB och affärsutvecklingsbolaget LTU Business. Projektet finansierades av Vinnova, Energimyndigheten och Formas via det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation samt deltagande aktörer.

Foto: Tomas Bergman
Paul Christakopoulos, professor i biokemisk processteknik, Anthi Karnaouri, forskare biokemisk processteknik, Ulrika Rova, professor biokemisk processteknik och Leonidas Matsakas, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet Foto: Tomas Bergman

Kontakt

Ulrika Rova

Ulrika Rova, Professor

Telefon: 0920-491315
Organisation: Biokemisk processteknik, Kemiteknik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser