Hoppa till innehållet
Hockeyklubba topp

Återvinning ger säkrare bilar

Publicerad: 7 oktober 2022

Varje år slängs tusentals trasiga kompositklubbor av svenska hockeyföreningar. Ett resursslöseri som forskare vid Luleå tekniska universitet nu försöker lösa. I samarbete med Luleå Hockey och Gestamp Hard Tech undersöker man möjligheten att återbruka materialet till mer krocksäkra bilar.

– Vi vill utreda om man kan använda resterna från klubban som byggblock i nya strukturer. Framför allt vill vi undersöka om man kan använda segment av klubborna till att fånga upp energi i samband med fordonskrockar, berättar Patrik Fernberg, professor vid Luleå tekniska universitet.

Tekniska underverk

Han beskriver dagens klubbor som tekniska underverk där fibrerna placeras med minutiös precision i lager för att optimera strukturens respons när den spänns som en elastisk fjäder i samband med att spelaren avfyrar sina skott.

– Problemet är att belastningen som klubborna utsätts för är väldigt hög, vilket gör att de faktiskt ganska ofta går av. När de går av blir de värdelösa för hockeyspelaren men stora delar av klubban är fortfarande hel. Vi är övertygade att det går att göra användbara saker av delarna som fortfarande är intakta.

Positivt för klimatavtrycket

I projektets inledande fas är fokuset på materialteknisk nytta för de deltagande parterna men på sikt kan det även finnas ekonomiska och miljömässiga vinster för såväl privatpersoner som idrottsrörelse och industri.

– För hockeyklubbarna, och alla föräldrar som köper dyra klubbor till sina hockeyspelande ungdomar, innebär det i första hand en möjlighet att undvika resursslöseri. På sikt kanske man kunde tänka sig någon form av återvinningssystem typ pantburkar, men det är för tidigt att säga. För en fordonstillverkare kan återbruk av skrotade klubbor innebära att kostnaden för material minskar men också fordonets vikt, något som är positivt för bränsleförbrukning, räckvidd och klimatavtryck, säger Patrik Fernberg och tillägger att återbruk av idrottsmateriel kan tillämpas betydligt bredare än bara inom ishockey.

– Sportutrustning som skidstavar, tennis- och padelrackets, cyklar och skidor är ofta tillverkad i kompositmaterial och kan såklart också vara aktuella för återbruk i framtiden.

I ett första steg gör forskarna nu en inventering kring hur olika enstaka klubbor av olika modeller och fabrikat skiljer sig åt, både i uppbyggnad och i egenskaper.

–  Vi planerar till exempel att krossa segment av enstaka klubbor för att undersöka hur mycket energi som krävs. Baserat på våra undersökningar kan vi bilda oss en uppfattning kring hur stor variation i egenskaper man kan förvänta sig när man samlar in stora mängder av olika klubbor, berättar Patrik Fernberg.

Per-Emil Back, chef för forskning och utveckling på Gestamp HardTech, betonar vikten av hållbarhet och lokalt engagemang.

– För Gestamp är cirkuläritet väldigt viktigt, det är också viktigt för oss att vara en del av det som händer i omgivningen där vi verkar. För oss är det därför extra roligt att få vara en del i det här projektet tillsammans med LTU, RISE och Luleå Hockey.

Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det löper över ett års tid och deltagande organisationer är Luleå tekniska universitet, Luleå Hockey, RISE SICOMP och Gestamp Hard Tech.

Kontakt

Patrik Fernberg

Fernberg, Patrik - Professor

Organisation: Polymera kompositmaterial, Materialvetenskap, Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Telefon: 0920-492883