Evidensbaserad vård

Söka evidensbaserat

Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad om nya rön. Evidensbaserad medicin (EBM) och vård (EBV) innebär att du medvetet använder bästa tillgängliga vetenskapliga information, tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens önskemål, när du behandlar och vårdar dina patienter.

Den evidensbaserade sjukvården följer fyra steg:
 

Formulera en fråga - en patientrelaterad fråga som låter sig besvaras. 
Informationssökning - sök litteratur som ger svar på frågan.
Kritisk granskning - är litteraturen relevant och giltig?
Applicera resultatet - behandla och vårda dina patienter utifrån aktuell evidens.

1. Formulera en fråga

En tydlig fråga får ett tydligt svar.  PICO är en modell som du kan använda dig av för att strukturera och göra din frågeställning tydligare:

Population
Intervention
Comparison
Outcome

Population

Intervention

Control (Kontrollgrupp)

Outcome (Utfallsmått)

Vilken patientkategori gäller frågan? Vilka åldrar? Män eller kvinnor? Med vilken diagnos, vilken sjukdomsgrad och vilka riskfaktorer eller övriga sjukdomar?

Vilken behandlingsmetod gäller frågan? Tillämpad av vilka behandlare, med vilken intensitet och under vilken tid?

Jämfört med annan metod, placebo eller ingen åtgärd?

Dödlighet? Sjuklighet? Livskvalitet? Mätt med vilken metod?

 

När du har delat upp frågeställningen i mindre beståndsdelar och plockat ut centrala begrepp behöver du hitta synonymer och ämnesord till dina termer. Ta hjälp av Svensk MeSH eller SveMed+ för att hitta medicinska ämnesord:

2. Informationssökning

Oftast baseras informationssökningen på de två första delarna av PICO, population och intervention, men dessa kan i sin tur delas upp i flera delar. Om populationen exempelvis består av ungdomar med alkoholmissbruk, så kan ungdomar utgöra en del av populationen och alkoholmissbruk en annan. Att dela upp sökningen i olika delar på det här sättet kallas för blocksökning. Det innebär att man med hjälp av OR kombinerar alla synonymer, ämnesord och fritextord i ett block. Blocken i sin tur kombineras sedan ihop med hjälp av AND, se exempel nedan:

Block 1:

("Virtual reality therapy" OR "Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technology" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR "Virtual Reality"[Mesh] OR "Virtual Reality Exposure Therapy"[Mesh])

Block 2:

("panic attack*") OR "Phobic Disorders"[Mesh]) OR "Panic Disorder"[Mesh]) OR "Anxiety"[Mesh]) OR "Anxiety Disorders"[Mesh])

Block 1 och block 2:

("panic attack*" OR "Phobic Disorders"[Mesh] OR "Panic Disorder"[Mesh]) OR "Anxiety"[Mesh] OR "Anxiety Disorders"[Mesh]) AND ("Virtual reality therapy" OR "Virtual reality therap*" OR "Virtual reality glasses" OR "virtual reality technology" OR "virtual goggles" OR "VR goggles" OR "Virtual Reality"[Mesh] OR "Virtual Reality Exposure Therapy"[Mesh])

Lämpliga databaser och sökkällor:

Vilka databaser du väljer att söka i beror på vilket material du vill hitta. Vid evidensbaserad informationssökning kan det vara bra att starta din sökning i SBU eller Cochrane Library, och därefter söka efter originalartiklar i exempelvis PubMed.

3. Kritisk granskning 

För att utvärdera relevans, giltighet och klinisk nytta måste den vetenskapliga kvalitén på artiklarna granskas, eftersom studierna kan innehålla systematiska fel, bias. Resultatfel kan exempelvis bero på felaktig data, tolkningsfel eller effektbedömningsfel. Det finns flera olika hjälpmedel som du kan använda dig av när du ska granska ditt material, till exempel SBU:s granskningsmallar. Vid evidensgradering används ofta det internationella graderingssystemet GRADE för att bedöma det vetenskapliga underlagets tillförlitlighet. I databasen PEDro används PEDroscale för att värdera kvaliteten på kliniska prövningar.

Foto: GRAFIK: Linnéa Bergenudd

4. Applicera resultatet

Tillsammans med din kliniska erfarenhet och patientens behov behöver du ta ställning till om resultaten i det vetenskapliga underlaget är överförbart till din patient. Hur generaliserbara är resultaten från studien? Är fördelarna med den valda interventionen större än nackdelarna? Är evidensen nog stark?

Läs mer om evidensbaserad vård:

Bak Andersen, I., Matzen, P., & Vågen, Ö. (2015). Evidensbaserad medicin . Lund: Studentlitteratur.

Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.

Herbert, R., Jamtvedt, G., Hagen, K. B., Mead, J. M., & Chalmers, I. (2011; 2012). Practical evidence-based physiotherapy (Second ed.). Edinburgh; Edinburgh: Elsevier, Churchill Livingstone; Elsevier, Churchill Livingstone.

Nordenström, J. (2007). Evidensbaserad medicin i sherlock holmes fotspår (4, [omarb] uppl ). Stockholm: Karolinska University Press.

Willman, A. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4, [rev] uppl.). Lund: Studentlitteratur