Avståndet blev en framgångssaga
När Mikael Börjesson avslutade värnplikten i Stockholm 1974 besökte han alla lärosäten i Sverige innan han valde utbildningsort. Det nyskapande klimatet som han möttes av på Högskolan i Luleå skulle forma både hans yrkesliv och de innovationer han senare kom att arbeta med.
– Då kunde värnpliktiga åka tåg för tio kronor till alla orter i Sverige, så jag åkte upp och travade oaviserad in på Högskolan i Luleå. Den första lärare jag mötte, Per Stensson i kemi, gav ett så dynamiskt och positivt intryck att jag bestämde mig för att flytta, säger Mikael Börjesson som fem år senare tog examen som bergsingenjör med inriktning mot prospekteringsteknik.
Efter flera yrkesår inom mineral- och IT-industri, på LKAB, M-Data och Ericsson, återvände han till högskolan 1997. Då i rollen som chef för Centrum för distansöverbryggande teknik, CDT, en av universitetets första centrumbildningar som än i dag är högaktuell. Han säger att den prestigelösa och välkomnande attityden har varit avgörande för att skapa det innovationsklimat som fanns och fortfarande finns på universitetet.
– Universitetet var nystartat, ungdomligt och nytänkande. Här samlades lärare och professorer från olika delar av Sverige som brann av förnyelseiver. Det som lockade med att flytta till Luleå var möjligheten att få skapa något nytt och därför fanns det en mängd nyskapande personer som drev universitetets utveckling. Det gav jordmånen för CDT, säger han.
Utvecklingsdriven start
När centrumbildningen grundades var det för att skapa en dynamisk miljö med starkt fokus på just utveckling. Dick Schefström och Johnny Widén, då anställda på Telia Research, var två av de som deltog i formandet. Till ordförande vid starten 1994 valdes Östen Mäkitalo, en av nyckelpersonerna bakom NMT-nätet, vars systemuppbyggnad möjliggjorde en bred introduktion av mobiltelefonin, och sedan även framtagandet av andra generationens mobiltelefonisystem, GSM. Ett exempel på tidiga innovationer med global effekt var de algoritmer för internetrouting som började tas fram av forskare inom datakommunikation under 90-talet. Protokollet som effektiviserar dataöverföringen finns i dag i botten på alla mobila system och används miljarder gånger varje sekund världen över. CDT var också tidiga med forskning där riktiga användare involverades och koordinerade grundandet av European Network of Living Labs som i dag har runt mer än 150 medlemmar globalt. Mikael Börjesson som var chef för CDT under åren 1997 till 2014 menar att framgångsfaktorn för centrumbildningen har varit det balanserade partnerskapet mellan företag och universitet. Även arbete med jämställdhet och mångfald i mer än 20 år har varit viktigt, inte minst när det gäller innovationsprocesser och användarinvolvering.
– Forskare söker nya problem och har inbyggt i sitt DNA att inte repetera, vilket är ett katastrofalt arbetssätt för ett bolag. Det som är unikt med CDT är respekten för och klarsynthet kring näringslivets bästa egenskaper kontra universitetets, säger han.
Från forskning på ett hörn till hela pusslet
I dag utvecklar och testar forskarna knutna till CDT nya distansöverbryggande tekniker i nära samarbete med industrin, inom projekt som rör datacenter, 5G och Internet of Things. Mikael Börjesson säger att de i början arbetade med ganska avgränsade kärnproblem, som exempelvis routingprotokollet, men nu på systemnivå undersöker hur totaloptimering av näten ska skötas. När alltifrån mobiltelefoner och hushållsapparater till fordon och byggnader blir uppkopplade förändras rollen för både tillverkare och forskare.
– Vi har gått från att undersöka ett hörn på en pusselbit till att nu forska på hela pusslet. För att ett företag som Ericsson ska vara konkurrenskraftiga måste de klara av att inte bara tillverka utrustning för kommunikation, utan även att vara datacenterföretag, säger han.
När CDT grundades var internet på ingång och att det just var den distansöverbryggande tekniken som hamnade i fokus var inte konstigt. Mikael Börjesson beskriver hur förvånade deras internationella industripartners var varje gång de landade på Kallax flygplats och bara hade sett skog under inflytningen mot Luleå.
– De frågade hur vi kan leverera så mycket teknik i norra Sverige, trots att det ”inte bor någon här". Visionen om att människor ska kunna utöva sin förmåga över avstånd grundade sig i sin egen situation. Om vi kunde öka möjligheterna att göra saker på avstånd, då kunde vi skapa mer möjligheter för företag i kanten av Europa, och i glesbygd, säger han.
Innovationer föds i nyskapande klimat
Det är i dag nästan femtio år sedan Mikael Börjesson besökte Högskolan i Luleå första gången och närmare trettio år sedan Centrum för distansöverbryggande teknik grundades. Att centrumbildningen fortfarande är en högst relevant spelare på den globala forsknings- och innovationsarenan handlar enligt honom om att de inte nöjt sig med tidigare framgångar utan arbetat för att behålla platser för nyskapande, med öar som är mer tillåtande och fria.
– Vi har gjort om en del genom resan för att försöka bibehålla den här oasen för nytt och annorlunda tänkande. Det är ett ledarskap där man kombinerar frihet med krav. Forskning visar att innovation är svag när man inte har krav och förväntningar, men att det måste finns tillräckligt mycket andningsutrymme för att skapa radikala lösningar, säger han.