Hoppa till innehållet

Boksläppet av jubileumsboken – en försmak av god jul

Publicerad: 9 december 2021

I veckan arrangerade Luleå tekniska universitet ett event för att presentera sin jubileumsbok. Till smaken av glögg och doften av pepparkakor fick publiken möta personer som medverkar i boken med personliga berättelser från universitetets framväxt och utveckling.

– Vi har ju haft många spännande  aktiviteter under året kopplade till vårt 50– årsjubileum. Nu toppar vi firande med att under en timme lyssna till den resa vi gjort under dessa 50 år, och vår reseledare som tar oss med på denna tidsresa är Lena Callne, hälsade prorektor Pär Weihed välkommen.

En bilfärd mot okänd mark

Likt årets julvärd i SVT tände så Lena Callne ljuset på bordet bredvid sin guldinramade läsfåtölj, slog upp första sidan i den tjocka bläddervänliga boken, skriven av journaslisten Marianne Söderberg, och började läsa den allra första historien. Den handlade om den bilresa som företagsgprofilen Rune Andersson gjorde som 26-åring 1971, i riktning mot Luleå. Det var en tidpunkt i livet när den duktige unge civilingenjören från Chalmers aldrig varit norr om Östersund. Han hade nyss fått titeln avdelningsdirektör med ansvar att bygga upp högskolan i Luleå, på bara fem månader. Den 1 september skulle Högskolan i Luleå ta emot 50 studenter. Bakom ratten denna aprilnatt satt således Högskolans förste anställde, tillika huvudansvarige och begrunnade utmaningen: ”Rune Andersson hade kört hela natten, bilen var fullastad med flyttkartonger, madrasser, täcken. Allt hade gått mycket fort sedan det där telefonsamtalet från departementsrådet Daniel Enqvist på utbildningsdepartementet.” ( Ur boken ”50 år av förändring”).

En 26-årig Rune Andersson fick huvudansvaret att býgga högskolan

Som en överraskning för publiken medverkade så plötsligt Rune Andersson på boksläppet, via zoom från sin bostad. På frågan hur han som 26-åring vågade ta utmaningen som följde uppdraget, sade han:

– 26 år på den tiden var något annat, en 26-åring i dag skulle nog inte klarat det. Men jag flyttade hemifrån när jag var femton. Och under de här åren i Luleå kan jag säga att det fanns inga problem som inte gick att lösa.

Både kommunalrådet  Nils Malmgren och landshövdingen Ragnar Lassinantti agerade snabbt när det behövdes, högskolan hade högt prio. Samarbetet med näringslivet var ett viktigt argument för etableringen av högskolan. Den andra av de två först anställda på den blivande Högskolan i Luleå var Elisabeth Jonsson, som blev den första sekreteraren. Hon fanns med i publiken på boksläppet och delade med sig om hur arbetet med att skapa den nya högskolan började i en lägenhet på Köpmangatan, utan ett enda kontorsmateriel, en enda pärm.

Det krävdes stora mått av entreprenörsanda, hårt arbete och okonventionella lösningar för att få allt i ordning inför studiestarten i september” ( Ur boken ”50 år av förändring”).

Rune Andersson berättade för publiken att det under uppbygganden plötsligt saknades 50 miljoner till ett nödvändigt labb, så han kontaktade landshövdingen och fick till ett möte. När äskandet gjorts på residenset, reste sig Lassinantti för att ringa ett samtal. Det gick direkt till finansminister Gunnar Sträng. Lassinantti kom sedan tillbaka, och meddelade kort och gott att de 50 miljonerna inte längre var några problem.

Erik Höglund är med sedan begynnelsen

En person i boken som Lena Callne liknade vid en populär hockeyspelare som fostrats sedan barnsben i klubben till en egen framgångsrik ”produkt”, är Erik Höglund, som varit universitetet troget i fyra decennier sedan han kom innanför dörrarna som student. Han var bland annat den yngste i Sverige att bli ämnesföreträdare, 33 år gammal. Han minns mycket väl pionjärandan som fanns när högskolan nysss startat, att lärarna var unga och hur han själv plötsligt en dag upptäckte att han var lärare åt sin egen tidigare gymnasielärare. Som ämnesföreträdare, dekanus för den tekniska fakulteten samt prorektor har han varit med på hela resan och fått se Luleå tekniska universitet växa fram.

Framtiden i fokus

1971, fanns bara en enda stor åker på Porsön i Luleå. Men åkern bebyggdes och idag har universitetet 17 000 studenter och 1 700 anställda och finns även på studieorterna Kiruna, Piteå och Skellefteå. Hur ser då framtiden ut, vad gör att Luleå tekniska universitetet fortsätter att utvecklas mot framtiden och de satsningar som görs inte minst inom basindustrin i Norrbotten, för att nå FN:s globala hållbarhetsmål. Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap menade att Luleå tekniska universitetets förmåga att samarbeta mellan olika forskningsämnen och fakulteter, samhörigheten och närheten, gör att universitetet har en god kapacitet och förmåga att hjälpa till med de stora klimatutmaningarna. Pär Weihed lyfta också fram att det faktum att universitetet gör direkt nytta för samhället, en inriktning universitetet haft ända sedan Högskolan i Luleå bildades 1971, har gjort att universitetet alltid haft stor respekt i samhället.

 – Vi är ett agilt lärosäte och nu gäller att fortsätta med även det tills vi fyller 550, sade Pär Weihed.

Under boksläppet stod hedersdoktor Svante Lindqvist (fiol) och Ulf B Jonsson(dragspel) för uppskattad julmusik.