Karriären tog fart i Luleå

Företagsledaren Rune Andersson är en av svenskt näringslivs mest kända profiler, som haft vd-poster, ägarinnehav och tunga styrelseuppdrag i bland annat Trelleborg AB, Getinge, Plannja och Electrolux.

Det var i Luleå karriären tog fart för Blekingefödda Rune Andersson. Han hade låtit tala om sig som studentkårsordförande på Chalmers och fick efter civilingenjörsexamen jobb på SKF i Göteborg, men drömde om att starta eget i reklambranschen. Historien tog en annan vändning när han blev uppringd av Daniel Enquist, då på Utbildningsdepartementet, som undrade om han ville vara med och bygga upp en högskola i Luleå.

Rune hade aldrig varit norr om Östersund när han fick frågan. Mitt i vintern kom han i lågskor till Luleå – som han trodde låg mellan Umeå och Skellefteå – men blev inte avskräckt. Han tog med familjen, bosatte sig på Björkskatan och tog tag i uppgiften att på kort tid få Norrbottens första civilingenjörsutbildningar på plats.

– Jag tillträdde den 1 april 1971. Porsön var bara skog, men där skulle vi ha en högskola om ett halvår! Vi som jobbade med det blev besjälade av det – det var ett entreprenöriellt projekt och inget vanligt statligt projekt. Då hade vi aldrig fått det klart så snabbt, berättar Rune Andersson.

Åkte runt och rekryterade studenter

Hans främsta uppgifter initialt var att se till att byggnaderna på campus i Luleå blev färdiga och att rekrytera studenter och anställda. Tillsammans med gamla studiekompisar från Chalmers åkte han runt på gymnasieskolor i Norrbotten och Västerbotten för att övertyga ungdomar om förträffligheten med att skaffa sig en högre utbildning på det nya lärosätet.

Rune Andersson hyllar dåvarande landshövdingen Ragnar Lassinantti för hans insatser för att få en teknisk högskola till Luleå.
– Det var inte så lätt att locka personer med respektive – som aldrig hade varit i Luleå – att flytta dit. Ragnar Lassinantti ställde upp många, många gånger och bjöd på lunch på residenset när jag försökte rekrytera professorer och lektorer. Han var en charmerande och social person och berättade om Norrbotten, och det kom att vara väldigt viktigt för de familjer som flyttade upp, säger Rune Andersson och tillägger:
– Lassinantti gjorde många fantastiska insatser. När vi skulle bygga det geoteknologiska laboratoriet saknades 50 miljoner kronor. Jag åkte över till Lassinantti och sa ”vi har ett jätteproblem, tror du att du kan hjälpa till att fixa det?”.

Javisst, svarade landshövdingen och lyfte telefonluren.
– Han ringde finansminister Gunnar Sträng och sa sedan ”nu har vi fixat det”. Vi hade aldrig fått igång högskolan om vi hade gått den vanliga byråkratiska vägen – det hade tagit många år.

* Den här entreprenörsandan som du beskriver – har den präglat Luleå tekniska universitet genom åren, tror du?
– De första åren var den oerhört påtaglig. Vi sa att uttalat att högskolan skulle ha stor kontakt med industrin och näringslivet. Styrelsen bestod av mycket industrifolk och det präglade kulturen då och jag tycker att det har präglat Luleå även i modern tid.

– När vi drog igång för 50 år sedan gick det att räkna antalet civilingenjörer i Norrbotten på båda händernas fingrar. Det var i stort bara LKAB och nuvarande SSAB, då NJA, som hade högskoleutbildade ingenjörer. Maskintekniklinjen var väldigt viktig för att höja utbildningsnivån. Vi visste att många av skulle stanna kvar i länet och så blev det också.

* Vi är stolta över i dag att vara det lärosäte som har störst andel företagsfinansierad forskning.
– Det tror jag grundlades under de första åren. Det är lätt för de gamla, stora universiteten att leva sina egna liv i elfenbenstorn.

* Det är väldigt mycket som händer i Norrbotten och Västerbotten i dag, med stora satsningar från LKAB, SSAB och Northvolt. Det skapar mycket jobb och idéer, inte bara hos dem utan även hos mindre företag och entreprenörer. Vilken roll spelar universitetet i ljuset av detta?
– Universitetet har en enorm betydelse. Jag var uppe på universitetet för ett par år sedan med min son Johan och fick då höra mer om olika moderna bolag och avknoppningar som startats. De hade inte uppstått utan att det funnits ett universitet i bakgrunden. Det har genom åren inte bara handlat om stöd till befintliga bolag som LKAB, SSAB och Boliden, utan det har skapats väldigt många nya, högteknologiska företag i Luleå. Det tror jag att vi som var med från start visste; att om vi skulle få igång en bra verksamhet skulle det bli spridningseffekter. Det tycker jag att vi fått rätt i!

Tidigt under sin anställning på Högskolan i Luleå åkte Rune Andersson och kollegan Bo Lundquist (senare vd för Esselte och ordförande för Djurgården) på en månadslång studieresa i USA. De besökte flera universitet och blev bekanta med klustertanken.

– Vi fick lära oss att det runtikring ett lärosäte alltid byggs upp nya verksamheter av kreativa entreprenörer. Högskolans maskintekniklinje var, som grundläggande basteknisk utbildning, väldigt viktig för detta. Det är bra att man även har många andra utbildningar, men jag tror att den tekniska spetsen är oerhört viktig för närheten till industrin och av intresse för näringslivet, säger Rune Andersson och utvecklar:
– Det är otroligt viktigt när man ligger såpass långt från Stockholm att det finns grejer man är ensam om. Man behöver en generell bas men också nischer där man attraherar studenter från hela landet och även utomlands ifrån. Att kunna vara unik på vissa områden – det spelar stor roll.