Karolina Parding
Karolina Parding, bitr. professor vid Luleå tekniska universitet. Foto: Anna Thurfjell

Lärarnas arbetsvillkor i fokus

Publicerad: 26 augusti 2013

Höstterminen är igång och landets alla cirka 386.000 gymnasieelever är tillbaka i skolan. Men det är inte eleverna utan lärarna som står i fokus för forskaren Karolina Parding, bitr. professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Närmare bestämt lärarnas arbetsvillkor.

Skolan är ständigt föremål för reformvindar. En av dem är friskolereformen, som sedan införandet 1991 fått starkt genomslag. I gymnasieskolan har reformen inneburit en ökning av andelen elever i friskolor från cirka 2 till 24 procent mellan läsåren 1992/1993 och 2010/2011 (Skolverket 2011). Utvecklingen syns även hos lärarna där 22 procent, 2010/2011, av alla gymnasielärare undervisar i friskolor.

– Därför är det intressant att studera hur en sådan genomgripande reform har påverkat lärarna. En konsekvens av reformen är att skolor idag, oavsett om de är kommunala eller fristående, är konkurrensutsatta. Skolor; deras rektor och lärare behöver (i många fall) locka till sig och se till att behålla elever. Vad man kanske inte så ofta tänker på är att denna nya situation påverkar lärares arbete, säger Karolina Parding.

Valfrihet och konsekvenser

Reformen innebär en förändring i styrningen av lärares arbete. Parding menar att man, lite förenklat, kan beskriva detta som ett spänningsfält i styrningen av lärares arbete där olika logiker verkar. Man brukar prata om professionens logik, byråkratins logik och marknadens logik. Dessa tre logiker är baserade på olika värden, det vill säga sätt att se på vad som ska göras, hur det ska göras och hur det ska följas upp. Detta kan sägas medföra en spänning mellan olika ’viljor’. Vidare kan sägas att den aktör som har tolkningsföreträde påverkar vilken logik som i praktiken får mest inflytande.

– Effekterna av friskolereformen är påtagliga i lärarnas berättelser om sitt arbete. Många lärare identifierar sig med värden som kan kopplas till professionens logik, vilket innebär att dagens arbetssituation då upplevs som besvärlig, säger Karolina Parding.

Karolina Parding disputerade år 2007 med avhandlingen Upper secondary teachers' creation of discretionary power: the tension between profession and organization där hon bland annat undersökte hur förändrad organisering av lärares arbete upplevdes av lärarna själva. Även i den studien framträdde den spänning mellan olika logiker, professionens och byråkratins, vilket återspeglar att den studerade skolan var beläggen i ett område utan påtaglig konkurrens.

Fortsatt forskning på arbetsvillkor

Karolina Parding fortsätter forskningen om villkor för lärares arbete i kontexten av den rådande val-, marknadiseringsagendan i utbildningssektorn. Närmast kommer hon att fördjupa ett redan påbörjat samarbete med forskare i Australien, med fokus på just lärares arbete i relation till den konkurrenssituation som friskolereformen innebär.

Under november 2014 ska Karolina Parding resa till Perth i Australien för att, tillsammans med tre forskare där, påbörja arbetet med ett större samarbetsprojekt.

– Vi vill, väldigt förenklat, göra en studie där såväl australiensiska som svenska villkor belyses, och utifrån de likheter och olikheter som skolsystemen i de båda länderna innebär kunna identifiera större mönster, säger Karolina Parding.