Regelverk försvårar nyanlända elevers skolgång

Publicerad: 15 oktober 2019

Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att komma in på de nationella gymnasieprogrammen för att de inte ges tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet. I Sverige gick i fjol cirka 30 000 nyanlända elever ett så kallat språkintroduktionsprogram, som en förberedelse inför de nationella gymnasieutbildningarna.

– Eftersom elever inte får söka in på nationella gymnasieprogram efter 19 års ålder kan tidsaspekten för den här gruppen elever innebära att de inte hinner inhämta adekvat kunskap för åtta till tolv godkända betyg, vilket är behörighetskraven i den svenska gymnasieskolan, säger Åsa Bjuhr, doktorand vid Luleå tekniska universitet, och påpekar att förutsättningarna för dessa elever skiljer sig kraftigt.

Stor skillnad på utbildningsbakgrund

– Det här är en heterogen grupp elever med stora skillnader i utbildningsbakgrund och då kan ett till tre års studier vid språkintroduktionsprogrammet vara en alldeles för kort tid. 

I avhandlingen ”Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan” har Åsa Bjuhr studerat elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasiet i sex kommuner i norra Sverige. Språkintroduktionsprogrammet är i dag Sveriges fjärde största gymnasieprogram med drygt 30 000 elever.

Elever i större skolor missgynnas

Förutom problematiken med den snäva tidsramen visar Åsa Bjuhrs forskning även att elever i mindre kommuner gynnas jämfört med elever i större kommuner. Det på grund av närmare band mellan språkintroduktionsprogrammet och de nationella programmen på mindre skolenheter.

– I mindre skolor har eleverna ofta samma lärare på både språkintroduktionen och i de ordinarie gymnasieprogrammen. Det har visat sig vara en trygghet som underlättar övergången. På mindre skolenheter är man också mer benägna att låta elever påbörja gymnasiestudier inom de ämnen de är behöriga i innan de är klara med grundskolenivån i de övriga. Det är en möjlighet som verkar vara svårare att organisatoriskt genomföra i de större gymnasieskolenheterna.

Även om många nyanlända klarar behörighetskraven pekar Åsa Bjuhrs studie på att den korta tidsfristen inte bara ställer höga krav på eleverna utan också riskerar att skapa förutfattade meningar bland lärarna.

En tredjedel läser vidare på nationella program

– En del lärare bedömer redan tidigt i processen elevernas möjlighet att nå kunskapskraven som krävs utifrån tidigare erfarenheter av regelverket. Det kan leda till predestinering, det vill säga att eleverna bedöms redan innan de hunnit visa vad de kan. Hade regelverket varit utformat på ett annat sätt hade de kanske gjort andra bedömningar, säger Åsa Bjuhr.

Bara en dryg tredjedel av eleverna på språkintroduktionsprogrammet tar sig i dag vidare till nationella program. Väl där infinner sig ofta en känsla av exkludering och problem med att tillgodogöra sig språket. Något som hade kunnat underlättas om stödfunktionerna hade varit mer utbyggda inom gymnasieskolan.

– På gymnasiet finns inte studiehandledning på modersmålet eller modersmålsundervisning, något som till viss grad finns inom språkintroduktionen. Det saknas helt enkelt personal med rätt kompetens inom skolväsendet.

Kontakt

Åsa Bjuhr

Bjuhr, Åsa - Universitetsadjunkt

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-491552

Taggar