alzheimer
Att fastställa strukturen på de farliga oligomererna som angriper hjärnans nervceller och orsakar Alzheimers sjukdom har under flera år varit en central fråga för forskare. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Viktigt steg för botemedel mot Alzheimer

Publicerad: 26 november 2014

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet har i samarbete med Århus universitet i Danmark och Warwicks universitet i Storbritannien – för första gången i världen – lyckats bestämma strukturen på de ytterst små partiklar av äggviteämnen som orsakar Alzheimers sjukdom, när de är som mest aggressiva och farliga.

– Våra forskningsresultat kommer att få stor betydelse för möjligheten att ta fram effektiva läkemedel. I vårt framgångsrika samarbete har vi lyckats få fram hur äggviteämnet amyloidbeta ser ut i sin struktur när det är som giftigast för hjärnan. Den kunskapen underlättar mycket när läkemedel ska utformas för att träffa rätt, så att de små partiklarna av äggviteämnena kan förgöras innan de orsakar Alzheimers sjukdom, säger Oleg Antzutkin, professor inom gränsytors kemi vid Luleå tekniska universitet.

Det är när äggviteämnet amyloidbeta når stadiet av små partiklar som kallas oligomerer, innan de klumpar ihop sig till plack i hjärnan, som de är som farligast och dödar hjärnans nervceller. Det har visats i provrörsförsök. Eftersom aktiviteten i vår hjärna är som störst i den del som har med närminnet att göra är det där största delen av placket återfinns hos Alzhemierspatienter. Hur dessa ytterst små äggviteämnen ser ut i sin struktur innan de blir som giftigast och orsakar Alzheimers sjukdom har varit okänt – fram till nu.

Att lyckas fastställa strukturen på dessa farliga oligomerer har under flera år varit en central fråga för forskare inom området. Detta för att kunna utveckla effektiva läkemedel som träffar rätt.

Forskningsresultat fick erkännande

Redan 1998 började Oleg Antzutkin göra försök mot en möjlig strukturbestämning av oligomerer genom att som ett första steg försöka stabilisera dessa. Han lyckades dock inte med just detta trots många års försök. I ett samarbete med USA lyckades Oleg Antzutkin 2002 däremot bestämma strukturen på amyloidbetas amyloidtrådar i sista stadiet i det plack som återfinns i hjärnan hos Alzheimers patienter. Det Oleg Antzutkin och hans forskarkollegor lyckades med i dessa provrörsförsök fick stort erkännande. Forskningsresultatet citerades mer än 2 000 gånger i olika forskningstidskrifter i världen.

Det kom att bli professor Torleif Härds grupp vid Göteborgs universitet och Svenska lantbruksuniversitetet (SLU) som 2010 lyckades stabilisera amyloidbetans giftiga oligomerer. Däremot var själva strukturen på oligomererna fortfarande okänd. 

oleg antzutkin
"I vårt framgångsrika samarbete har vi lyckats få fram hur äggviteämnet amyloidbeta ser ut i sin struktur när det är som giftigast för hjärnan", säger Oleg Antzutkin, professor inom gränsytors kemi vid Luleå tekniska universitet.

Nu har dock forskarna lyckats med just denna viktiga strukturbestämning på molekylärnivå. Vid SLU och Luleå tekniska universitet började forskarna 2010 tillverka egna rekombinanta och syntetiska isotopmärkta oligomerer, med avsikten att just klara av att göra en strukturbestämning. Via kärnmagnetisk resonans och modellering har forskarna vid Århus universitet i Danmark och Warwicks universitet i Storbritannien samt vid Luleå tekniska universitet under ledning av Torleif Härd vid SLU – för första gången i världen – lyckats kartlägga hur de giftiga oligomererna ser ut i sin struktur.

98 000 svenskar sjuka

Omkring 98 000 personer i Sverige är drabbade av Alzheimers sjukdom, en demenssjukdom som orsakar stort lidande under många år hos patienter och anhöriga. De läkemedel som finns idag kan inte bota sjukdomen, endast mildra symptomen. Under en begränsad period kan patienten med medicin få hjälp att till viss del behålla förmågan att tänka, minnas och förstå sin omgivning. Kostnaden för samhället att ta hand om demenssjuka i Sverige, var enligt Socialstyrelsen senaste rapport 63 miljarder 2012, en ökning med 66 procent på tio år. Alzheimer patienter utgör 65 procent av andelen demenssjuka i Sverige.

Gurkmeja kan ha effekt

Forskningsresultatet om oligomerernas struktur gör det nu möjligt att på ett helt annat sätt utveckla effektiva mediciner mot Alzheimer. Nu vet man vad en förgörare ska angripa för typ av fiende. Forskningssamarbetet mellan ovan nämnda universitet kommer att fortsätta i den aspekten. Nu ska forskarna testa bland annat effekten av – helt vanlig – gurkmeja.

– Vi kommer nu att testa hur curcumin och curcuminliknande molekyler som finns i den indiska kryddväxten gurkmeja, binder sig till dessa oligomerer och bromsar deras toxicitet innan de skadar hjärnans nervceller. Det finns forskning som tyder på att curcumin har effekt mot Alzheimer. Liknande forskning fast med andra former av amyloidbetans aggregat, exempelvis amyloidtrådar och curcumin, pågår i flera forskningsgrupper i världen ibland annat Indien, Schweiz och USA, säger Oleg Anzutkin.

Oleg Antzutkin

Oleg Antzutkin, Professor tillika ämnesföreträdare, Ämnesföreträdare

Telefon: 0920-492524
Organisation: Gränsytors kemi, Kemiteknik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser