Miljömässig snöhantering - hur gör man?

Publicerad: 19 april 2007

Vinter och snö ger som bekant upphov till mycket glädje – men inte för alla. För kommunerna, som är ansvariga för snöhanteringen i tätorterna, kan snön vålla stora problem och är ofta förenad med stora kostnader. I vissa städer leder exempelvis platsbrist till att snön tippas i vattendrag eller att den måste transporteras långa sträckor för att kunna tippas på land, vilket i sin tur leder till ökat utsläpp av trafikrelaterade föroreningar. Och inte nog med det – föroreningar som exempelvis olika metaller ackumuleras i snön under vintern och frigörs sedan under våren i samband med snösmältningen.

Det övergripande målet i den nya doktorsavhandlingen Sustainable snow handling – med vilken Karin Reinosdotter disputerar den 20 april – har varit att studera vilka förutsättningar som krävs för att uppnå en miljömässigt hållbar snöhantering. Studien har bedrivits i tre delar; att studera vilken typ av strategier som används i dag och närmare förstå hur de uppkommer och utvecklas, att undersöka de olika föroreningar som finns i snö i form av bland annat metaller och partiklar, samt att förstå vad som händer med dessa föroreningar när snön smälter och hur de påverkas av en eventuell saltanvändning.

- Provtagning av snö visar att det finns mycket stora variationer i föroreningsinnehållet. Metallinnehållet i snö längs vägar med olika trafikbelastning har jämförts mellan två svenska kommuner, Luleå och Sundsvall. Resultatet visar att skillnader i snökvalitet inte bara kan ses inom en kommun utan också mellan kommuner, säger Karin Reinosdotter.

- Variationerna beror till stor del på skillnaderna både i själva snöhanteringen och i vinterklimatet. Och ett laborationsförsök där en mängd snö som innehöll vägsalt och en annan mängd utan salt visade att om man använder salt som halkbekämpningsmetod så kan det leda till att smältvattnet får ett lägre pH-värde och innehåller mer lösta metaller och partiklar.

I avhandlingen föreslås också schablonvärden för metallinnehållet i snö längs med vägar med olika trafikbelastning, liksom rekommendationer för en miljömässigt hållbar snönhantering. Förhoppningen är att dessa rekommendationer i första hand ska användas av kommunerna när de utvecklar sina snöhanteringsstrategier.

Karin Reinosdotter är född och uppvuxen i skånska Bromölla. Hon tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet 2001.

Upplysningar: Karin Reinosdotter, tel. 0920-49 24 26, karin.reinosdotter@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se 

Taggar