När hela golvet vibrerar ...

Publicerad: 8 juni 2006

Att golvet vibrerar när din kollega går förbi utanför ditt kontor eller när någon hemma rör sig samtidigt som du intagit din favoritställning i TV-soffan är något som många upplever som oerhört störande. En ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet har tittat närmare på problemet och ger förslag på olika typer av lösningar.

Besvärande golvvibrationer uppträder framför allt i lätta bjälklagskonstruktioner som är vanliga i småhus, men som i ökande omfattning förekommer också i flerbostadshus. Golvvibrationer uppräder också i tunga konstruktioner av betong och då oftast i kombination med långa spännvidder för ökad inredningsflexibilitet, något som är vanligt i moderna, öppna kontorslandskap.

Doktorsavhandlingen Floor vibration – Dynamic properties and subjective perception (Golvvibrationer – dynamiska egenskaper och subjektiv upplevelse) med vilken Fredrik Ljunggren disputerar den 12 juni, fokuserar på golvvibrationer ur två perspektiv. Dels hur det rent byggtekniskt går att utforma lätta bjälklag för att minimera vibrationerna, dels hur vi människor reagerar på olika typer av vibrationer.

- Inom ramen för den första kategorin har jag utfört omfattande experiment med bestämmande av olika golvkonstruktioners dynamiska egenskaper som tillsammans med matematiska simuleringar lett fram till en nyutvecklad vibrationsdämpare. Jämfört med redan existerande metoder är den unik på så sätt att den är enkel i sitt utförande, den behöver inte finjusteras efter monteringen och inte minst viktigt – den är ekonomisk, säger Fredrik Ljunggren.

- Nackdelen är att effektiviteten är starkt beroende av golvets svängningsrörelser och att den ännu inte har provats under helt realistiska former i en färdig byggnad, utan enbart på golv uppställda i laboratoriemiljö.
När det gäller de mänskliga upplevelserna har Fredrik Ljunggren använt sig av en rörelsesimulator som utvecklats vid Luleå tekniska universitet. Ett stort antal vibrationssignaler, alla representativa för golvvibrationer, har testats på ett antal försökspersoner som fått bedöma både hur pass obehaglig varje vibration är och om de skulle ha accepterat den aktuella vibrationen i sitt eget hem eller på sin kontorsarbetsplats.

- Resultaten visar att upplevelsen inte enbart beror på amplitud och frekvens hos en enskild sinussignal vilket har varit väl känt sedan tidigare, utan att även antalet diskreta frekvenskomponenter i en signal tillsammans med hur pass nära i frekvens dessa ligger varandra är av betydelse.

Fredrik Ljungren är uppvuxen i skånska Hässleholm, tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik år 2000 och inledde därefter sina forskarstudier vid Luleå tekniska universitet.
Mellan åren 1990 och 1995 arbetade han som arbetsledare inom husbyggnadsbranschen.

Upplysningar: Fredrik Ljunggren, tel. 0920-49 12 86, fredrik.ljunggren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se