Stalltjejer - hjältar i en kompromisslös värld

Publicerad: 15 oktober 2007

Om ridskolan som arena för identitetsskapande processer hos flickor handlar en ny licentiatuppsats från Luleå tekniska universitet. Uppsatsförfattaren Lena Forsbergs avsikt har varit att studera vad meningsskapande praktik i stallmiljön betyder för flickorna – alltså på vilket sätt de påverkar och påverkas av miljön. Särskild tonvikt har hon lagt på hur genus konstrueras genom aktivitet och handlingar och på vilka diskurser som får sina uttryck genom språk, regler och symboler.

Syftet med Lena Forsbergs studie är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör. 

- Mina forskningsfrågor handlar om hur praktiken ser ut i stallet, vilka som deltar och på vilket sätt och om vilka dimensioner i verksamheten som är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande. Andra frågor är hur flickorna positionerar sig genom handling, språk och symboler, hur genuspositioner skapas inom ramen för den praktik ridskolan erbjuder och vilka ideal, normer och krav som flickorna har att förhålla sig till, säger Lena Forsberg.

Lena Forsbergs teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och med intresse för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. Stallstrukturen utövar makt på flickorna och de har i sin tur utrymme att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet.

- Meningsskapande sker i det handlingsutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen och materialiteten visar sig i att flickornas praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens.

Lena Forsberg har använt sig av personliga berättelser från 1950-talet fram till i dag, berättade av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid. Hon har också under två månader observerat en grupp flickor på en ridskola och intervjuat dem efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor har tillbringat mycket av sin fritid i stallet och Lena Forsbergs ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefullt i sin vistelse på ridskolan.

Berättelserna, studien av flick-gruppen och de efterföljande intervjuerna har analyserats under tre olika teman – mötet med hästen, mötet med kulturen och mötet med människorna. I dessa teman beskrivs de dimensioner som är betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet.

- Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser som jag kallar ”ansvar och arbetets diskurs”, ”omsorgsdiskurs” samt ”den militära diskursen”.

På så sätt lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld blir de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla.

- En av slutsatserna är att stallflickor skiljer sig från andra flickor, de betraktar sig själva som ”obrydda”. Med det menar de att de står emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara och de uppfattar sig själva som ledare i meningen handlingskraftiga och kompetenta. Det får självfallet betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledaförmåga – de blir hjältar i en kompromisslös värld.

Upplysningar: Lena Forsberg, tel. 0910-58 57 19, 070-699 35 77, lena.forsberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se