Hoppa till innehållet
Bild; Pär Weihed, professor i malmgeologi vid LTU
4D projektet leds av professor Pär Weihed vid Luleå tekniska universitet. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Framtidens malmer söks kilometervis under jord

Publicerad: 27 mars 2011

- Vad vi vill göra nu är att med lite mer sofistikerade metoder förstå oss på vart de tar vägen mot djupet och bygga en tredimensionell modell av det, säger Pär Weihed professor i Malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Bild. Tobias Bauer, doktorand LTU
Tobias Bauer, doktorand i "myggigt" fältarbete som också ingår i 4D projektet.

Han leder ett europeiskt forskningsprojekt om 4D modellering som ingår i den större europeiska gruvsatsningen Pro Mine. 7 länder ingår i samarbetet vilka står för ca 90 % av europas produktion av metaller. Den nationella finansieringen till projektet kommer från det statliga gruvforskningsprogrammet på totalt 100 miljoner kronor. Projektet genomförs i samarbete med gruvföretaget Boliden och väntas pågå i ytterligare minst 1½ år.

Man vet idag, genom karteringar på ytan, rätt väl hur berggrunden ser ut i exempelvis Skellefteåfältet, mellan Boliden i öster och Kristineberg i väster. Men hur det ser ut i ett tredimensionellt perspektiv på djupet återstår att ta reda på.

Med hjälp av 3D perspektiv

HR3d.jpg
Skelleftefältets topografi underifrån i 3 D med olika geologiska och geofysiska profiler, skapad av doktoranden Tobias Bauer

Genom att föra in olika geologiska och geofysiska data i modellen som står för det tredimensionella perspektivet, kan man få fram uppgifter om hur malmens utbredning mot djupet ser ut. (Den fjärde dimensionen beskriver det historiska perspektivet hur berget påverkats över TID genom t ex deformation.) Seismiska data som tillhör 3D perspektivet är en viktig information som kan tas in i modellen och som levereras av en samarbetspartner i projektet vid Uppsala Universitet. Det sker genom att man skjuter seismiska profiler över ett område vilket ger reflektorer från olika geologiska enheter. Med stöd av den informationen kan man förutse hur olika malmområden utsträcker sig nedåt från gruvorna.

Europeisk råvara säkras

Catrin-Edelbro-LTU-bild.jpg
Cecilia Lund, doktorand i Malmgeologi och tillämpad geofysik som "tittar djupt i berget".

Anledningen till projektet är att man på europanivå idag redan hittat nästan alla malmer som finns i ytnivå. och att den europeiska råvaruförsörjningen på lång sikt måste säkras. Människans beroende av metaller är, enligt Per Weihed, mycket större än vi tror.

Enligt en beräkning gjord av (MII) Mineral Information Institute, behöver en människa under sin levnadstid 1700 ton mineral, metall eller petroleumprodukter och därför behöver man även leta på djupet för att säkra det behovet. På geologiska grunder tror forskarna att det finns precis lika många ton malm på 500 meters djup, som på 1000 meters djup och kanske ner mot 1500 meter.

- Det är den stora utmaningen och vi vet att det finns där någonstans och det här är en hjälp för prospekteringsindustrin att bedöma var man ska göra sina insatser, säger Pär Weihed.