Hoppa till innehållet
Uppsatsförfattare
Uppsatsförfattarna Max Thormé, Adam Wengrud, André Nilsson, Johan Waara och Gustav Wangsell. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Studenter ger kommunledning underlag för kompetensförsörjning

Publicerad: 23 november 2020

I en uppsats av fem studenter i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet konstateras att några av de viktigaste faktorerna för att högutbildade ska bosätta sig i en kommun är en attraktiv bostadsmarknad, tolerans mot migranter och HBTQ-individer, goda förbindelser till en flygplats, låg inkomstskatt samt regionala utvecklingsmöjligheter. Vidare konstateras att Umeå lyckas bättre än Luleå att attrahera högutbildade trots att båda kommuner har likartade förutsättningar.

– Det är viktigt för kommuner att vara medvetna om dessa förutsättningar för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen, säger Johan Waara som är en av författarna bakom uppsatsen.

I uppsatsen kartläggs förutsättningarna för att attrahera högutbildade i samtliga av Sveriges 290 kommuner. Med ”högutbildad” menas här den som har en treårig högskoleutbildning eller längre. Studenterna har använt sig av 19 340 kvantitativa datapunkter, bland annat från Retriever business och Sveriges statistiska centralbyrå, SCB.

Regionala förutsättningar analyseras

Eftersom en individ kan bo i en kommun och pendla till arbete i en grannkommun har författarna analyserat både regionala och kommunala förutsättningar. En faktor som visade sig ha betydelse på regional nivå var utvecklingsmöjligheter, vilket mättes som antalet huvudkontor i regionen.

– Högutbildade tenderar att vilja göra karriär. En förutsättning för det är att det finns huvudkontor i regionen. En intressant upptäckt från studien är att det finns förvånande många huvudkontor utanför Stockholmsområdet. Det var bara en region som helt saknade huvudkontor, berättar Gustav Wangsell, medförfattare till uppsatsen.

Däremot hade inte sysselsättningstillväxten i regionen någon större betydelse. Det överraskande resultatet kan troligen förklaras med att högutbildade dras till etablerade arbetsmarknader i storstadsområden där sysselsättningstillväxten i procent inte är särskilt stor i relation till absoluta tal.

Tolerans har betydelse

För att få ett mått på tolerans har uppsatsförfattarna slagit samman data för graden av integration bland migranter som kom till Sverige efter 2015, bland annat med avseende på sysselsättningsgrad, med en undersökning från RFSL om toleransen för HBTQ-personer.

– Tidigare studier visar att högutbildade brukar ha en hög tolerans för migranter och HBTQ-individer, vilket bekräftas i vår undersökning, säger Gustav Wangsell.

Både Gustav Wangsell och Johan Waara tycker det är intressant att samtliga kommunala faktorer visade sig ha en signifikant effekt. Det innebär, menar de, att den kommun som inte vill eller kan satsa på flera av faktorerna kan istället välja att fokusera på några av dem och ändå förvänta sig viss effekt.

I uppsatsen intervjuas även två styrelseledamöter för Luleå kommun. Det visade sig att kommunen jobbar med, eller planerar att jobba med, flera av de faktorer som uppsatsen har identifierat.

– Kommunledningen har visat stort intresse för vår uppsats. De vill gärna ta del av våra resultat och använda den som stöd i sitt utvecklingsarbete. Det är roligt att det vi har skrivit kan komma till praktisk nytta, säger Johan Waara.

Luleå och Umeå  – lika men olika

Luleå och Umeå kommun har ganska likartade förutsättningar enligt de parametrar som har studerats i uppsatsen. Bland annat har båda Norrlandsstäderna universitet.  Ändå lyckas Umeå bättre med att attrahera högutbildad arbetskraft. Uppsatsförfattarna har ingen förklaring till varför. Frågan är föremål för fortsatt forskning.

– En möjlig förklaring är att Umeå universitet ligger mer centralt i staden och kan integreras bättre med näringslivet medan Luleå tekniska universitet ligger en bit utanför stadskärnan, säger Johan Waara.

Själv är han född och uppvuxen i Luleå. Men liksom Gustav Wangsell, som är från Helsingborg, planerar han att flytta söderut efter studierna.

– Det finns mer karriärsmöjligheter i till exempel Stockholm. Där finns en attraktiv arbetsmarknad och stor potential för personlig utveckling, säger Johan Waara. 

Förutom Johan Waara och Gustav Wangsell deltog Adam Wengrud, André Nilsson och Max Thormé i uppsatsarbetet. Handledare var Ossi Pesämaa och uppsatsen skrevs som en del av kursen vetenskaplig metod.

Kontakt

Ossi Pesämaa

Ossi Pesämaa, Biträdande professor

Telefon: 0920-493498
Organisation: Redovisning och styrning, Industriell ekonomi, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle