Hoppa till innehållet
Stefan Linde
Stefan Linde, post doktor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Foto: Åsa Stubbfält Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Kan extremväder påverka människors stöd för klimatstyrmedel?

Publicerad: 16 mars 2020

I ett nytt forskningsprojekt ska forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet undersöka hur olika former av extremväder påverkar allmänhetens stöd för olika typer av klimatstyrmedel.

De extrema temperaturerna under sommaren 2018 och de efterföljande bränderna i Gävleborgs, Jämtlands och Dalarnas län har lett till många politiska förslag kring vilka åtgärder som behövs för att kunna hantera extremväder och klimatförändringarna. Förslagen gäller dels mer specifika åtgärder som införskaffandet av brandflyg eller ökade anslag till räddningstjänsten, men också bredare förslag kopplade till klimatförändringarna, till exempel gällande flygskatter eller upprättandet av skyddsvallar vid kustnära områden. Många av förslagen är dock fortfarande politiskt omdebatterade och i nuläget finns inte tillräckligt med stöd från allmänheten, vilket behövs för att effektivt kunna genomföra dessa åtgärder.

­– Vi ska undersöka om upplevelsen av extremväder kan påverka allmänhetens inställning till att stödja dessa typer av åtgärder. Det finns forskning som tyder på att människor som personligen har upplevt olika former av extremväder känner större oro för klimatförändringarna. Då känns det inte längre som något som händer någon annan långt bort, avståndet till problemet minskar. Vi ska undersöka om det i sin tur kan leda till att man blir mer villig att stödja olika typer av klimatstyrmedel, säger Stefan Linde, post doktor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Kommunikationen har stor betydelse

Forskarna menar att allmänhetens stöd för klimatstyrmedel påverkas av tre huvudsakliga faktorer. För det första menar de att typen av extremväder (till exempel bränder, översvämningar, omfattande snöfall) spelar roll. För det andra menar de att politisk tillhörighet och miljövärderingar har betydelse för hur människor tolkar förekomsten av extremväder. För det tredje menar de att kopplingen mellan extremväder och styrmedel påverkas av hur extremväder beskrivs och kommuniceras i den offentliga debatten.

– Då de flesta svenskar inte personligen upplevde bränderna 2018, utan fick höra om dem via medier och bekanta, påverkades troligtvis deras tolkning av bränderna av hur de framställdes av olika betydelsefulla aktörer, till exempel politiska partier, säger Stefan Linde.

Samma problem framställs på olika sätt

– Samma problem kan framställas olika av olika aktörer och det kan i sin tur påverka människors inställning. Vi tar bränderna 2018 som exempel igen. En del partier fokuserade på att rikta kritik mot de faktiska åtgärderna. De lade stort fokus på att prata om att man måste skjuta till resurser till räddningstjänsten, att man agerade för långsamt och att bränderna därför blev värre och så vidare. Andra aktörer framställde bränderna som ett symptom på klimatförändringarna, och fokuserade på att man måste lägga mer resurser på att motverka dem. Beroende på vem man lyssnar på så kan skillnaden i tolkningen till exempel gälla huruvida man ser bränderna som ett tecken på klimatförändringarna eller inte, säger Stefan Linde.

Det kan vara väldigt problematiskt för hur man ska kunna lösa klimatfrågan, menar forskarna. Därför ska de också titta på hur kommunikationen kring extremväder påverkar människors tolkning av händelserna.

Sprida kunskapen vidare

Forskarna menar att det är viktigt att förstå grunden till allmänhetens syn på klimatfrågan.

– Målet är att sprida kunskap från projektet till olika myndigheter som jobbar med klimatstyrmedel i praktiken, såsom Naturvårdsverket, SMHI, MSB och Transportstyrelsen, säger Stefan Linde.

Forskarna ska dels använda enkätdata från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och väderdata från SMHI för att studera hur allmänhetens attityder kring klimatfrågan över tid har påverkats av förekomsten av extremväder. Sen ska forskarna genomföra ett antal experimentella studier för att titta på hur exempelvis variationer i hur man kommunicerar extremväder påverkar allmänhetens stöd för klimatstyrmedel.