Luleåforskning spelar roll i Girjasdomen

Publicerad: 6 februari 2020

Staten mot Girjas sameby är Sveriges just nu mest omtalade rättsfall. I domskälen hänvisar Högsta domstolen till forskning från Luleå tekniska universitet.
– Det är fantastiskt kul att kunna påverka och bidra till att bringa ordning och klarhet i detta, säger Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap.

– Vi på Luleå tekniska universitet är unika i Sverige om denna forskning. HD hänvisar i domskälen bland annat till två arbeten jag publicerat, och har tagit intryck av det jag skrivit om sedvanerätt och urminnes hävd, säger Christina Allard.

Hennes forskningsområde omfattar markanvändnings- och fastighetsrättsliga frågor, särskilt i förhållande till samer och andra urfolk.

– Vad gäller sedvanerätten hänvisar HD till min bok ”Renskötselrätt i nordisk belysning”, där jag jämför rätten i Sverige, Norge och Finland delvis mot bakgrund av att Girjasmålet pågick. Jag visar varför det ser olika ut i våra tre rättssystem.

Intresset för Girjasdomen och dess konsekvenser är stort. Luleå tekniska universitet kommer under februari och mars att anordna en föreläsning och ett seminarium om rättsfallet. 

18 februari kl 12.00 föreläser Christina Allard i Vetenskapens hus i Luleå om bakgrund, innehåll och konsekvenser av Högsta domstolens dom. 

23 mars hålls ett heldagsseminarium i Vetenskapens hus som belyser de historiska källornas och juridiska begreppens betydelse och tolkningen av dessa i målet mellan staten och Girjas sameby om jakt- och fiskerätt. Seminariet berör även de konsekvenser som följer av Girjasdomen. Deltar gör bland andra Sten Andersson, justitieråd i HD och referent i Girjasdomen, Peter Danowsky, advokat och ombud för samebyn, och Matti Berg, ordförande i Girjas sameby.

Ensamrätt på grund av urminnes hävd

Rättsprocessen mellan Girjas sameby och staten kom att pågå i över tio år. 2009 stämde samebyn staten och i januari 2020 kom så domen från högsta instans. Tvistefrågan har rört vem som har upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns områden ovanför odlingsgränsen. Enligt Högsta domstolen är det Girjas sameby som har ensamrätt på grund av urminnes hävd, alltså till följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området.

– Det är viktigt, eftersom sedvanerätt typiskt sett är en svagare och mer allmän rätt. Urminnes hävd uppfattats som en starkare rättighet. Jag har pekat på att det inte är hugget som stucket vilket som används, utan att man bör gå på urminnes hävd men att det finns ett behov av att göra en kulturell anpassning av den och inte stirra sig blind på de väldigt snäva rekvisiten i tillämpningen som varit. Det är det HD har gjort. Det är glädjande att de tagit upp frågan om det historiska materialet och att man måste vara försiktig när man tolkar det, säger Christina Allard och fortsätter:

–  Längre tillbaka hade samerna en muntlig berättarkultur – de skriftliga källorna kommer från staten och dess myndigheter. Är det oklarheter kan det bli att det tolkas i en riktning som gagnar statens intressen. I domen skriver man tydligt att man måste vara försiktig med det.

I sina avväganden har Högsta domstolen tagit hänsyn till hur jakt, fiske och renskötsel bedrivs i praktiken; över stora arealer. Detta spelar roll eftersom gamla fastighetsrättsliga begrepp är anpassade till jordbrukssammanhang, där bruket är tydligt avgränsat till mindre områden, förklarar Christina Allard.

– HD har försökt anpassa begreppen så att de passar in i den samiska markanvändningen, vilket är jätteviktigt. Att de gör det beror på den forskning som finns, men också på grund av att det generellt blivit mer fokus på urfolks rättigheter både nationellt och internationellt. HD gör i domen hänvisningar till internationella mänskliga rättigheter för minoriteter och urfolk, och även till konventionen om ursprungsfolk och stamfolk ILO 169 – som ju inte är ratificerad i Sverige. HD menar att vissa bestämmelser är internationell sedvanerätt och därmed giltiga ändå för Sverige. Det är väldigt intressant och det stora utropstecknet i domen för mig.

Christina Allard

Christina Allard, Biträdande professor

Telefon: 0920-491379
Organisation: Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

I media:

Taggar